man landvägen begav sig till det något n. därom belägna Gamla Uppsala, som var tings-, marknads-och tempelplats. I och med kristendomens seger förlorade Gamla U. i betydelse, och i slutet av 1200-t. flyttades ärkebiskopssätet och domkyrkan därifrån till östra Aros, som härefter började kallas U. U. gick en livlig utveckling till mötes och ansågs under medeltiden i egenskap av kröningsstad som rikets egentliga huvudstad. 1477 grundades U. universitet och på 1540-t. uppfördes slottet. Vid denna tid hade emellertid U. redan gått tillbaka, främst på grund av reformationen och kyrkoreduktionen. Under 1600-t. började dock i och med universitetets allt större betydelse en tid av lugn utveckling för staden. Uppsala domkyrka anlades under senare hälften av 1200-t. Under hela 1300-t. fortgick byggnadsarbetet och 1435 invigdes kyrkan, ehuru den ej var fullt färdig. U. skadades flera gånger av brand, särskilt vid den stora eldsvådan 1702. Snart började emellertid arbetet på kyrkans återställande och nu tillkom den praktfulla predikstolen samt altarver-ket. På 1880-t. företogs en olycklig ”restaurering”, i själva verket en fullständig ombyggnad av kyrkan, Uppsala domkyrka med 1700-talets tornhuvar av Hårleman. T.h. kyrkans utseende efter Helgo Zettervalls resetaurering 1885—93. Därunder ett av de nya förslagen till restaurering från 1949. som blev helt utförd i nordfransk gotik, dock med cementornament i stället för med ornament av naturlig sten. De förra har visat sig föga hållbara varför en genomgripande restauration av kyrkan påbörjats. Uppsalafilosofin, filosofisk riktning som utgått från Uppsalafilosoferna A. Hägerström och A. Phalén. Utmärkande för U. är att man avvisar den kunskapsteoretiska subjektivismen och förnekar metafysikens vetenskapliga karaktär; filosofin bör framför allt vara begreppsanalys. Uppsala högar är belägna på en grusås intill Gamla Uppsala. Av de fyra största högarna kallas den lägsta Tingshöjden, de övriga Kungshögarna (Odens, Frejs och Tors hög). Genom utgrävningar har man konstaterat, att Kungshögarna är gravplatser från 500- och 600-t. e.Kr. Det är även sannolikt, att tre konungar av Ynglingaätten, Aun, Egil och Adils, gravlagts i de tre stora Uppsalahögama. Uppsala län omfattar mell. delen av landskapet Uppland. 5 320 km2, därav 200 km2 vatten. 161 383 inv. 1956. Den odlade jorden omfattar ej fullt av ytvidden och har sin främsta utbredning på Uppsalaslätten och trakterna kring Mälaren samt omkr. Tierp. Skogen omfattar drygt 3/b av arealen och har sin största utbredning i n. delarna av länet. Mest odlas blandsäd, havre och råg. Viktigare industrigrenar är järnindustri (Söderfors, Österby etc.), träindustri (Skutskär) och lervaruindustri (Ekeby). Vid Dannemora bryts en högvärdig järnmalm. Städer: Uppsala (residensstad) och Enköping. Uppsala möte, ett kyrkomöte, som på kallelse av hertig Karl sammanträdde 1593. Medlemmarna utgjordes av fyra biskopar och över 300 präster. U. var närmast ett opinionsmöte, som framkallades av Johan III:s katolska sympatier och liturgiska strävanden. Vid U. antogs som enda rättesnöre för tron bibeln, de apostoliska, nicenska och atanasianska symbola samt augsburgska bekännelsen. Johan III:s liturgi förkastades. Uppsala slott började byggas i slutet av 1540-t. på den höga sandåsen s. om U. Den ursprunliga byggnaden utgjorde den sydliga längan av det nuvarande slottet med dess nu för länge sedan nedrivna fortsättning åt v. I början av 1600-t. tillkom ”långslottet”, som sträcker sig norrut från ö. tomet, det nuvarande slottets huvudfasad. Vid Uppsala brand 1702 ödelädes slottet, men i mitten av 1700-t. började arbetet att återställa slottets kvarstående delar.