Äkt pet i ekonomiskt hänseende. I personligt hänseende är det emellertid numera helt upphävt. Hustrun äger därför exempelvis att själv kära och svara vid domstol. Enligt nya giftermålsbalken åligger det makar att i samråd verka för familjens bästa. De är pliktiga att var och en efter sin förmåga tillskjuta penningar, sköta hemmet el. annorledes bidra till hemmets underhåll. Försummar make sin skyldighet, kan andra maken vända sig till domstol och få honom el. henne ålagd att fullgöra denna. Bor makar på grund av söndring åtskilda, kan ena maken i visst fall få den andra förpliktad att till nyttjande utlämna lösören, som vid sammanlevnadens hävande ingick i det för makarnas gemensamma begagnande avsedda bohaget el. utgjorde den förstnämndas arbetsredskap. Detta kan ske, även om andra maken är ägare av egendomen. Envar av makarna förblir fortfarande ägare av den egendom, han vid Ä:s ingående har. Vad make under Ä. erhåller el. förvärvar, blir också hans egendom. Vardera maken har emellertid en viss rätt i den andres egendom, såvida den ej förbehållits denne som enskild. Denna rätt, som kallas giftorätt, innebär, att den egendom, som utgör föremål därför, och som kallas giftorättsgods, vid hemskillnad och boskillnad skall delas lika mellan makarna. Under Ä:s bestånd medför giftorätten en viss inskränkning för make i förfoganderätten över makens egendom. Så äger make ej utan den andres samtycke försälja el. med inteckning belasta fast egendom och ej heller äger make att utan den andra makens samtycke avhända sig el. pantsätta lösören, vilka ingår i det till makarnas gemensamma begagnande avsedda bohaget el. utgör andra makens nödiga arbetsredskap el. slutligen är avsedda för barnens personliga bruk. Dessa inskränkningar gäller emellertid ej för enskild egendom. Egendom är enskild, om makar i äktenskapsförord därom överenskommit. Likaså blir egendom, som erhållits genom arv, gåva el. testamente, enskild, om arvlåtaren, givaren el. testator uppställt dylikt villkor. För att egendom skall bli enskild erfordras alltså särskilda åtgärder. Att märka är, att egendomens natur att vara enskild el. att vara giftorättsgods har betydelse endast i fråga om förhållandet makar emellan. I förhållandet till tredje man har dessa regler ingen verkan. Reglerna om makars gäld är numera mycket enkla. Vardera maken skall med sin egendom svara för den gäld, som han gjort, men å andra sidan vara fri från ansvar från andra makens. Undantag från denna regel görs beträffande den s.k. hushållsgälden. Denna, för vilken makarna svarar gemensamt, innefattar gäld, som åsamkas, då make anses handla på uppdrag av andra maken. Då det med hänsyn till reglerna om gäld är av stor betydelse för makar att kunna styrka, vem som infört i boet befintlig egendom, har i lagen stadgats, att därest makar upprättat förteckning över vad som tillhör vardera maken el. en av dem, och denna förteckning bekräftats genom deras underskrifter på heder och samvete samt därtill försetts med intyg av vittnen om egenhändiga namnteckningar och dagen för underskrivandet, skall förteckningen efter ett år äga vitsord, såframt det ej på grund av särskilda omständigheter kan antas, att den är oriktig. Förefintligheten av bevis angående egendomsfördelningen makar emellan är av största betydelse, enär vid utmätning all i boet befintlig egendom antas tillhöra den gäldbund-ne maken. Kan den icke gäldbundne maken ej styrka sin rätt till egendom, riskerar han därför att få den utmätt för andra makens gäld. Vinner makar boskillnad, återgång av Ä., hem- el. äktenskapsskillnad el. avlider ena maken, skall bodelning av gifto-rättsgodset äga rum. Sker bodelning i anledning av makes död och är den egendom, som tillkommer den efterlevande maken ringa, äger denne av makar 1346 nas giftorättsgods utta nödigt bohag ävensom arbetsredskap och andra lösören, som erfordras för att han el. hon skall kunna fortsätta med sin näring och detta även om arvingarnas lott därigenom skulle lida inskränkning. Efterlevande maken äger att av gifto-rättsgodset utbekomma egendom till så stort belopp, att den jämte hans el. hennes enskilda egendom uppgår till 6 000 kr. Sistnämnda stadgande gäller dock ej, därest det efter den avlidne finns bröstarvinge, som ej jämväl är efterlevande makens avkomling, el. om det finns barn utom äktenskap, som har rätt till underhållsbidrag ur kvarlåtenskapen efter honom el. henne. Vid bodelning i anledning av boskillnad, äktenskaps återgång, hemskillnad el. äktenskapsskillnad skall, sedan samtliga skulder betalats el. make, som åtagit sig att svara för gälden, av boet erhållit vad som erfordras för täckande av gälden, återstoden delas lika mellan makarna (el. deras arvingar) såvitt ej på grund av särskilda stadganden annat gäller. Jfr även Trolovning, Äktenskapshinder, Lysning, Vigsel, Äktenskapsförord, Boskillnad, Återgång, Hemskillnad och Äktenskapsskillnad. Äktenskapsbetyg, intyg, som av präst utfärdas för man att hinder enligt kyrkoböckerna ej föreligger för vederbörande att ingå äktenskap med namngiven kvinna. Ä. kallades förr hinderslöshetsbetyg. Äktenskapsfrekvens brukar anges med antalet giftermål under ett år på tusen av medelfolkmängden. Den var år 1954 i Sverige 7,33 per tusen. Äktenskapsförord. Med Ä. el. paktum förstods under gamla giftermålsbalkens tid ett mellan äkta makar före äktenskapet träffat avtal om makarnas giftorätt el. om förvaltningen av hustruns enskilda egendom. Att avtalet träffades före äktenskapets ingående berodde därpå, att avtal ej kunde ingås mellan äkta makar. Att märka är att ordet ”förord” i Ä. helt enkelt betyder avtal. Enligt nya giftermålsbalken äger makar att när som helst genom Ä. bestämma, att egendom, som tillhör el. tillfaller en av dem och som eljest skulle vara hans el. hennes giftorättsgods, skall tillhöra honom el. henne enskilt. I allmänhet kan genom Ä. även avtalas, att egendom, som eljest skulle vara ena makens enskilda, skall vara hans el. hennes giftorättsgods. Vill ena maken ge den andra en gåva, skall därom upprättas Ä. Detta är emellertid ej erforderligt, när det endast är fråga om sedvanliga skänker. Ä. skall upprättas skriftligt och bestyrkas av vittnen. Det skall tillika med en bestyrkt avskrift inges till rätten i den ort, där mannen bör svara i tvistemål, som rör hans person. Äktenskapshinder. Man skiljer mellan upplösande och icke upplösande Ä. samt mellan dispensabla och icke dispensabla. Angående upplösande Ä. jfr detta ord. Bland Ä. märks förbudet mot äktenskap med man under 21 år och kvinna under 18 år. Detta hinder är dispensabelt. Vanligen bifalls ynglings ansökan att få ingå äktenskap, om den åtföljs av åldersbetyg, utvisande att han nått minst 18 år, tillstyrkande av sökandens föräldrar samt bevis om att han har möjlighet att försörja sig och hustrun. Ett annat hinder innebär stadgandet, att den, som är under 21 år samt ej tidigare varit gift, måste ha samtycke av föräldrar el. giftoman. Omyndigförklarad får ej ingå äktenskap utan förmyndarens samtycke. Ej heller får den, som är sinnessjuk el. sinnesslö, ingå äktenskap. Från sistnämnda hinder kan dispens ej ges. Hindrets förhandenvaro kan även föranleda återgång av äktenskap, som det oaktat slutits. Den, som är behäftad med fallandesot, vilken härrör av övervägande inre orsaker, el. med könssjukdom i smittosamt skede, får ej ingå äktenskap utan tillstånd av medicinalstyrelsen (lag av 16 maj 1947). Äktenskap mellan dem, som är i rätt upp- och nedstigande släktskap med varandra, samt mellan syskon är helt naturligt ej medgivet. Hindret är ock ovillkorligen upplösande. Däremot kan med kungL