Jem livet, men överbefolkningen och de stora födelseöverskotten utgör ett allvarligt problem. Jemen. Sedan imamen Ahmad dött 1962 grep några arméofficerare makten, avsatte Ahmads son Al-Badr och utropade republik. Ett blodigt inbördeskrig följde mellan republikanerna, understödda av egyptiska trupper, och roj alisterna som behärskar bergs- och ökenområdena och fått hjälp från Saud-Arabien. Under FN:s förmedling in-gicks ett vapenstillestånd 1964, men strider har även därefter blossat upp. Johansson, Rune, f. 1915, inrikesminister 1957, en av det socialdemokratiska partiets ledande män. Johnson, Eyvind, blev ledamot av Svenska akademien 1957. Johnson [djånsn] Lyndon B., f. 1908, president i USA (demokrat) från 1963. J. har genomfört betydelsefulla reformer, t. ex. sjukförsäkring för alla, och sett till att negrernas medborgerliga rättigheter blivit verklighet. Hans beslut att stå fast vid USA:s militära åtaganden i Sydostasien har dock mött protester, då kriget utvidgats i Vietnam. Jordanien. Monarkin har varit utsatt för åtskilliga omstörtningsförsök, utgående från Egypten, men kung Hussein som alltid kunnat stödja sig på kungatrogna beduintrupper har överlevt dem alla. J. har erhållit ekonomisk och militär hjälp från USA. Jordbrukspolitik. Den tidigare mera stela jord-bruksregleringen har genom avtal som slutits mellan staten och jordbrukets organisationer blivit mera tänjbar. Prisbildningen har blivit fri inom vissa gränser. Målet har dock varit att hålla lönsamheten inom näringen uppe. Då klyftan mellan jordbruks- och industriinkomster vidgats, har jordbrukspriserna justerats uppåt, framför allt genom att gränsskyddet ändrats. I regeringens 1966 aktuella målsättning ingår dock prissänkningar på mjölk, margarin och socker. Jugoslavien har intagit en ledande ställning inom den s. k. alliansfria gruppen av länder. En konferens mellan statsmän ur denna grupp, framför allt asiatiska och afrikanska, hölls i Belgrad 1961. President Tito har fört en skicklig balanspolitik och förstått att hålla sig väl med både Sovjetunionen och USA. Från USA har J. erhållit ekonomisk hjälp. K Kadar, Janos, f. 1912, partisekreterare sedan 1956, regeringschef 1956—58 och sedan 1961. K. stod i opposition till de stalinistiska makthavarna och satt fängslad 1951—54. Efter krossandet av den ungerska folkresningen kom han till makten under ryskt beskydd. Deltagarna i upproret straffades skoningslöst, men efterhand har K. inlett en uppmjukning av enpartiväldet. Kaganovitch, L. M., entledigades 1957 från sina poster tillsammans med övriga ”partifiender”. Kambodja. Kung Norodom Suramarit avled 1960 och efterträddes av sonen prins Norodom Sihanouk, som dock ej har kungavärdighet. I K. finns endast ett parti, folkliga socialistiska gemenskapen, som vid alla val vunnit alla mandat. Prins Sihanouk har inlett påfallande vänskapliga förbindelser med Kina. Kamerun. Den franska delen blev republiken 12 K. 1960. Presidenten heter Ahidjo och landet har samarbetsavtal med Frankrike. Av den forna brittiska delen har efter folkomröstningar norra delen anslutits till Nigeria och södra delen till republiken K. Kanada. Lester Pearsons liberala och John Diefenbakers konservativa parti har växlat vid makten. Vid valet 1965 fick intetdera partiet majoritet men Pearson förblev regeringschef med stöd av ett mindre parti, nydemokraterna, som företräder fackföreningsrörelsen. Karlgren, Bernhard, kvarstod till 1958 som föreståndare för ostasiatiska samlingarna. Kashmir. Den del som hölls besatt av Indien erhöll 1957 en ny författning och förklarades vara en del av Indien. Spänningen mellan hinduer och muhammedaner har likväl fortsatt och 1963 kom det till kravaller i Srinagar, sedan ett hår av profeten Muhammed stulits från en moské; det kom sedan till rätta. I aug. 1965 utbröt fullt krig mellan Pakistan och Indien om vem som skulle äga K. Genom FN:s ingripande åstadkoms eldupphör och efter medling av Sovjetunionen enades de båda makterna i jan. 1966 att dra tillbaka sina styrkor till de ställningar som hölls före krigsutbrottet. Men någon överenskommelse om K:s framtida ställning träffades ej. Katanga önskade ej uppgå i det fria Kongo utan förklarade sig självständigt 1960 under Moise Tshombe. Denne stöddes av de belgiska gruvföretagen i området. Men FN ingrep för att återställa Kongos enhet och efter strider mellan FN-styrkor och Tshombös gendarmer kapitulerade Tshombe 1963 och erkände K:s uppgång i Kongo. Katowice har återfått detta namn sedan staden 1953—56 kallades Stalinogrod. Kekkonen, Urho, omvald till Finlands president 1962, har bemödat sig om ett gott förhållande till Sovjetunionen. Han föreslog 1963 att Norden skulle utgöra en kärnvapenfri zon och 1965 föreslog han Norge en Nordkalottspakt, genom vilken Norge skulle garantera att Natomakterna inte skulle angripa Sovjetunionen över Nordkalotten. Förslagen har inte mötts med instämmande från de övriga nordiska staterna. Kenya (Kenia) vann oberoende 1963 och blev republik 1964 med Jomo Kenyatta, kallad ”den gamle”, som president. Kenyatta hade tidigare suttit fängslad för samröre med den terroristiska mau-maurörelsen, men förhållandet mellan afrikaner och vita har under hans styre varit gott och landet kvarstår inom brittiska samväldet. På den afrikanska regeringens anmodan ingrep brittiska trupper 1964 och kuvade ett armémyteri. Landets största problem har varit arbetslöshet och livsmedelsbrist, det senare beroende på flera års torka. Ett spänt förhållande råder till grannlandet Somalia som gör anspråk på den av somalier bebodda nordöstra provinsen. Kennedy, John Fitzgerald, 1917—63, president i USA (demokrat, katolik) från 1961, planerade stora reformer, för vilka han dock ej i önskad omfattning vann kongressens stöd. Genom fram-stegsalliansen utlovade han hjälp från USA till alla latinamerikanska stater som ville gå in för reformer och modernisering av näringslivet. Under en storpolitisk kris 1962 tvang han Sovjetunionen att nedmontera raketvapen på Cuba, som i stället fick garantier mot angrepp. Året därpå biträdde han Moskvapakten om stopp för alla kärnvapenprov utom underjordiska. K. blev skjuten och dödad under en bilkortege i Dallas, Texas. Den som mördare misstänkte Oswald blev själv nedskjuten i häktet utan att ha avlagt någon bekännelse.