Tan 20 Tanganyikaterritoriet vann självständighet 1961 och blev 1962 republik, dock kvarstående inom brittiska samväldet. 1964 förenades Tanganyika och Zanzibar till republiken T a n z a n i' a. President och ledande politiker är Julius Nyerere. Tanger upphörde 1956 att vara internationell zon, tillhör nu Marocko. Tanzania, se Tanganyikaterritoriet. Tchad, sedan 1960 republik inom det forna Franska Ekvatorialafrika. T. har 2,75 milj, inv., huvudstaden Fort Lamy 45 000. Thant, U, f. 1909, Burmas FN-ambassadör 1957, efterträdde Hammarskjöld som generalsekreterare i FN 1961. Tibet. En folkresning mot kineserna ägde rum 1963, varvid Dalai Lama flydde ur landet. Resningen slogs ned och kineserna har sedan dess haft absolut kontroll över landet. Stora delar av det tibetanska folket tvångsförflyttades till olika delar av Kina, medan nio miljoner kineser slog sig ned som nybyggare i T. Tjeckoslovakien. Efter Zåpotockys död 1957 valdes Antonin Novotny till president. Trots att Novotny, som ansetts vara stalinist, återvaldes 1964, har även T. haft sin ”avstalinisering”. Presidenten Gottwalds kvarlevor har avlägsnats ur hans mausoleum och Slansky, Clementis m.fl., som avrättades 1952 för förräderi, har efter döden blivit rentvådda. Togo. Den brittiska delen av T. blev 1957 en del av Ghana, medan den franska delen blev självständig republik 1960. T:s förste president Olympio mördades under en militärrevolt 1963. Han efterträddes av sin svåger Grunitzky. Tristan da Cunha. Vulkanen som troddes vara för länge sedan utslocknad fick ett oväntat utbrott 1961. Hela befolkningen evakuerades till England, men de längtade tillbaka till sin ö och återvände dit 1963. Tshombe, Moise, f. 1919, kongolesisk politiker, ursprungligen varuhusinnehavare i Elisabethville. Då Kongo blev självständigt 1960 lät T. utropa Katanga som självständig republik och var dess president till 1963, då Katanga efter FN:s ingripande återförenades med Kongo. T. har sedan varit premiärminister i Kongo men avsattes 1965. T., som är en synnerligen skicklig och förslagen politiker, betraktas av de afrikanska nationalisterna som ett redskap för ”kolonialisterna”. Tunisien blev självständig republik 1957. President har sedan dess varit Habib Bourguiba, grundare av det nationalistiska partiet Neo-Destour. Denne är en moderat politiker, som bl. a. tagit avstånd från det ensidiga arabiska fördömandet av staten Israel. Han har också samarbetat väl med fransmännen ehuru det 1961 kom till strider vid flottbasen Bizerte, som fransmännen behållit men 1963 utrymde. Turkiet. Genom en statskupp ledd av general Gürsel störtades den demokratiska regeringen 1960. Det demokratiska partiet anklagades för korruption och för att med våld ha sökt omstörta författningen. Flera avrättades, bl. a. premiärministern Menderes. Gürsel blev president 1961, Inönü regeringschef 1962. Resterna av det krossade demokratiska partiet samlades senare i ett nytt parti, rättspartiet, som vann valet 1965. Dess ledare, ingenjören Suleyman Demirel, bildade regering och Gürsel efterträddes 1966 av generalstabschefen Cevdet Sunay som president. U Uganda blev 1962 en självständig republik inom brittiska samväldet. Huvudstad är Kampala. President blev Mutesa II, som samtidigt varit kung i delstaten Buganda. Premiärministern Milton Obote, som står fackföreningsrörelsen nära, lät 1966 i fruktan för en statskupp häkta eller avskeda sina ministrar, avsätta presidenten, upphäva författningen och övertog personligen alla regeringsfullmak-ter. I maj 1966 stormades kungapalatset i Buganda av regeringstrupper. Mutesa, som lyckades undkomma ur palatset, flydde till England och har där fått asyl som politisk flykting. Undén, östen, avgick som utrikesminister 1962. Ungern. Regeringen lät 1958 avrätta Nagy och andra upprorsledare. Hären, som visat sig opålitlig, ersattes av en ny, arbetarråden och författarföreningarna upplöstes och katolska kyrkan utsattes för nya förföljelser. Men 1962 slog Kadar in på en mera liberal kurs. Flera ledande stalinister uteslöts ur kommunistiska partiet, samtidigt som personer utanför partiet började användas i statstjänst. Kadar avgick 1965 som regeringschef men kvarstår som förste partisekreterare. Regeringschef blev Gyula Kallai, en skicklig taktiker som under vidsträckta resor i Afrika och Asien knutit värdefulla förbindelser. Universitet. Stockholms högskola blev universitet 1960 och ett nytt universitet bildades i Umeå 1964. Dessutom fattades 1965 beslut om inrättande av universitetsfilialer i Örebro, Växjö, Karlstad och Linköping. vw Wallenberg, Marcus, f. 1899, var verkst. dir. i Stockholms enskilda bank 1946—58. Han efterträddes av sonen Marc W., f. 1924. Venezuelas ledande politiker Romulo Betancourt var president 1959—64. Han tillhör partiet ”demokratisk aktion” som har sina flesta väljare på landsbygden. Hans huvudsyfte var att efter de många kupper som tidigare avlöst varandra äntligen trygga demokratin. Han bekämpades därvid hårt av revolutionära ytterlighetsmän och utsattes för en fientlig propaganda från Cuba. Han bröt då förbindelserna med detta land och förbjöd det kommunistiska partiet. Presidentvalet 1963 vanns av Betancourts medhjälpare Raül Leoni. Venus. Kunskapen om denna planet har ökats dels genom den amerikanska rymdroboten ”Mariner 2”, som 1962 passerade V. på 3 500 mils avstånd, dels genom en rysk rymdkapsel, ”Venus 3”, som 1966 kraschlandade på planeten. Man vet nu att V. är omgiven av ett utomordentligt tjockt molnlager av koloxider och att yttertemperaturen uppgår till mer än 400° C. Marktemperaturen lär dock enligt ryska uppgifter inte vara varmare än 40—50 grader, varför tillvaron av något slags organiskt liv inte kan helt uteslutas. Vietnam. Ngo Dinh Diem, som blev president 1955, stödde sig på den katolska befolkningen och uppträdde alltmer som diktator. Han fick kämpa