Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En skön Själs Bekännelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samtal åt min Moder. Narciss, sade han,
war högst rörd öfwer mitt gifna bistånd,
han hade omfamnat honom, förklarat sig
för min ewiga gäldenär, betygat, att han
icke åstundade någon lycka, om han icke
stulle få dela den med mig, och utbedt sig
den tillåtelsen, att få anse honom för sin
Fader. Mamma sade mig detta allt troget
åter, men bifogade den wälmenande
erinran, att man icke borde så mycket gifwa akt
på sådant, som war sagdt i första rörelsen.
Ja wisserligen, swarade jag, med antagen
köld, och kände, himmelen wet, hwad och
huru mycket derwid.
Narciss förblef sjuk i twänne månader,
kunde för såret i högra handen icke en gång
skrifwa, men betygade emedlertid för mig
sin åtanka genom den förbindligaste
uppmärksamhet. Alla dessa mer än wanliga
höfligheter jämförde jag med det, som jag
erfarit af min Moder, och beständigt war
mitt hufwud fullt af griller. Hela Staden
talade om händelsen. Med mig talade man
derom i en särskild ton; man drog följder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
