Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En skön Själs Bekännelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sida rätt, då de warnade mig. Jag led
mycket i stillhet; ty jag kunde icke sjelf
hålla deras inwändningar för alldeles tomma
eller egennyttiga. Jag war längesedan wan
att underordna mina insigter, och dock wille
denna gång min öfwertygelse icke lämpa sig
derefter. Jag åkallade min Gud, att äfwen
här warna, hindra och leda mig; och då
mitt hjerta ändock icke afstyrkte mig, så
fortsatte jag trösteligen min wäg.
Philo hade i det hela en aflägsen likhet
med Narciss, men en from uppfostran hade
mer sammanhållit och lifwat hans känsla.
Han hade mindre fåfänga, mer karakter, och
om den förre i werldsliga göromål war fin,
noggrann, ihärdig och outtröttelig, så war
den sednare klar, skarp, snabb, och arbetade
med en otrolig lätthet. Genom honom
erfor jag nästan alla förnäma Personers
innersta förhållanden, hwilkas yttre jag i
sällskap hade lärt känna, och jag war glad, att
från mitt wårdtorn på afstånd åskåda
tumlet. Philo kunde icke mer dölja något för
mig: han förtrodde mig efter hand sina
yttre och inre förbindelser. Jag fruktade för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
