Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En skön Själs Bekännelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sjelf. Det är alltid hennes olycka, om hon
blifwer föranlåten, att sträfwa efter något,
hwarmed hon icke genom en regelbunden
sjelfwerksamhet kan sätta sig i förbindelse.
I sanning, fortfor han, utan allwar
är ingen ting i werlden möjeligt, och bland
dem, som wi kalla bildade människor, är
egenteligen föga allwar att finna; de gå, jag
måtte säga, emot arbeten och göromål,
emot, konster, ja emot nöjen, blott med ett
slags sjelförswar till wäga; man lefwer,
likasom man läser en bundt tidningar, endast
för att blifwa dem qwitt, och jag kommer
derwid ihog den unge Engländaren i Rom,
som en afton i ett sällskap ganska förnöjd
berättade: att han ända i dag gjort från
sig sex Kyrkor och twå Gallerier. Man will
weta och känna mångahanda, och just det,
som minst angår en, och man märker icke,
att ingen hunger stillas derigenom, att man
gapar efter luften. När jag lärer känna en
människa, frågar jag genast: hwarmed
sysselsätter han sig? och huru och i hwad
ordning? och med beswarandet af frågan är
mitt interesse för honom afgjordt för lifstiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
