Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Muntra historier och anekdoter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Kära herre! ge mig en slant! — gnälde en
tiggare på gatan, vändande sig till den förbipasserande Svante.
— Är själf ute på vigilans! — sade denne och
fortsatte promenaden.
*
Eljes var Svante mot de nödlidande och hjälpsökande
mycket öm. Hemma hos sig hade han, isynnerhet
under sina sista lefnadsår, på ett bord tre olika stora
skålar: den minsta med femtioöringar, den mellersta med
tjugofemöringar, den största med tioöringar. Härur
fördelade han sina gåfvor åt de många begärande, hvilka
belägrade hans dörrar, allt efter som han tyckte dem
behöfva en mindre eller större skärf.
*
— Skämdt åsido! — sade Svante en gång på
Operakällaren, sköt till sidan af bordet en portion tjäder,
som luktade allt för svårt.
*
Under det Stockholms borgerskap ännu tjänstgjorde
som en militärkår, hade källarmästar Tjulander å Opris
blifvit officer vid nämnda kår. Svante kom in på
lokalen, slog sig ned vid ett bord och ropade: "kypare!",
men ingen hörsammade hans anrop, oaktadt förnyade
tillsägelser. Då vände han sig till källarmästaren, som
satt innanför disken, och ropade med hög röst:
— Herr löjtnant!
Källarmästaren, smickrad, skyndade fram.
— Var så god, låt ert kompani rycka fram!
Svante blef strax serverad.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 20:17:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skriftfor/40/0006.html
