- Project Runeberg -  Om skriftliga bevis såsom civilprocessuelt institut /
83

(1887) [MARC] Author: Ernst Trygger
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

83-

stämmande ’). Man har dervid emellertid förbisett, att det
skriftliga beviset bäst egnar sig till att utgöra prekonstitueradt bevis.
»Grunderna för en urkunds pålitlighet äro lätta att bestämma,
det möter ingen svårighet att för dess beviskraft fordra
garantier, hvilka derför gifva säkerhet» 2). Den häraf föranledda
afvikelse från den fria bevispröfningen har derföre ock antagits af tyska
C. P. O. Med afseende på de bestämmelser, som denna lag
gifver under rubriken »Beweis durch Urkunden^ i ’fråga om
skriftliga bevis, har man emellertid att observera, att de ingalunda
afse att vara uttömmande, • så att de skriftliga handlingar, som
ej der omnämnas, enligt lagens mening icke skulle få af
domaren öfver hufvud taget anses såsom bevismedel. Detta var för
ingen del lagstiftarens afsigt, utan i den mån de skriftliga
handlingarne ej falla under bestämmelserna under förevarande rubrik,
eger domaren beträffande uppskattningen af deras bevisvärde
den fria pröfningsrätt, hvilken såsom regel är honom tillerkänd3).
Detta var ock nödvändigt på grund af de vexlande former,
hvarunder det skriftliga beviset kan framträda, liksom ock ändamålet
med den fria bevispröfningens begränsning i fråga om det
skriftliga beviset till fullo uppfylles genom legala regler för skriftliga
handlingar af en viss beskaffenhet.

Icke ens ett så obetydligt område vill Nya Lagberedningen
undandraga domarens fria bevispröfning. Beredningen uttalar
sig härom på följande sätt4): »I fråga om skriftliga bevis har
grundsatsen om domarens fria pröfning redan i 1734 års lag
blifvit uttalad med en klarhet och bestämdhet, som icke lemna
något öfrigt att önska. I spetsen för Rättegångsbalkens 17 kap.
är stäld den regel att, då någon företer skriftliga handlingar för

’) Jfr Endemakn, »Der Urkuudenbeweie ohne gesetzliche Beweisregeln» i
Archiv für die civiliatische Praxis XLIII s. 1 f.

J) Afzelius, »Grunddragen», s. 93.

3) I motiven heter det nemligen: »Auf den Beweis durch schriftliche
Urkunden findet dagegen das Prinzip der freien Beweiswiirdigung nur vnter
geicit-ten Seschränkungen Anwendung.» Se ock C. P. O. § 259 mom. 2.

*) »Betänkande», II s. 309.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:17:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skriftliga/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free