Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151-
af ett rättsfàktum i regel är en disposition af det innehåll, att
den erkännande, derest urkunden företes och han bestrider
ifrågavarande rättsfaktum, öfvertager bevisskyldigheten för detta
bestridande, detta naturligtvis under den förutsättning, att
erkännandet i öfrigt uppfyller vilkoren för giltigheten af en
rättshandling af den ifrågavarande beskaffenheten. Denna betydelse eger
emellertid erkännandet icke blott då det angår factüm
proban-dum, utan tydligen äfven då det afser ett faktum, som blott såsom
bevismedel för det förra kan ha betydelse i den förevarande
rättegången.
Derest åter hinder möter för att i ett visst fall betrakta det
i urkunden innehållna erkännandet såsom disposition, har man att
taga i ompröfning, hvilken betydelse det kan ega såsom sjelft
bevismedel för det erkända faktum och, der detta icke.är factum
pro-bandum, för detta senare förmedelst sin bevisande förmåga
beträffande hvad som erkänts. Med afseende på denna
erkännandets feerøskraft kunna icke några regler på förhand uppställas,
utan har domaren att fritt pröfva densamma. Ar erkännandet icke
gifvet i en urkund utan i en annan skriftlig handling, blir dess
betydelse för rättegången nästan uteslutande beroende af denna dess
bevisande kraft; såsom disposition torde det endast då kunna
betraktas, när särskilda omständighetet tala för, att den
erkännande vid detsammas afgifvande af sett att förklara en vilja och
icke- att blott afgifva en utsaga om hvad han erinrar sig
beträffande det erkända sakförhållandet.
Vare sig nu det dispositiva erkännandet är afgifvet i en
urkund eller annan skriftlig handling, skola de regler, vi i det
föregående anfört i fråga om det fall, då den i den skriftliga
handlingen innehållna förklaringens afgifvande sjelf är factum
pro-bandum, i tillämpliga delar i fråga om detsamma användas;
hvarjemte särskildt för den händelse, att erkännandet afgifvits i en
urkund, hvad ofvan sagts l) om betydelsen af dess företeende eger
’) I öfverensstämmelse dermed har man ock att tolka 64 § Utsöknings-
lagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
