Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ptjseiltlmltetmnek 5
makarne Garfields yngste sou, James Abrantz och hem blef äf-
wen deras sista barn. «
Familjefadern, sorti i det nya hemmet erhållit ett Ioidsträk-
tare märksamhetsfält ätt tillförene, nödgades anwända all sin
kraft för att nr ödemarken rödja så mycket odlad jord, att den
kunde skänka åt makan och barnen en anspråkslös bärgning. Med·
harts praktiska förstäiid och omanliga arbetsförttiäga lyckades detta
ganska wäl; och ehuru de bägge makarne aldrig kunde wara utan
omsorger, ja, äfwen bekymmer stundom instälde sig, lefde de dock
mycket lyckliga i all sin fattigdom.
Men ödets- slag skulle drabba den garsieldska familjen
hastigare och wåldsannnare ätt någon kunnat ana. En ioarm
jnlidag hörde fadern under sitt arbete på åkerti ropet: "elden är
lös i stogen«. — Skogseldar woro ej något omanligt i dessa
trakter under sommar-månaderna De nopbrände ofta hela sko-
gar, förstörde åkerfälteir och lade nybyggareneå kojor i aska·
Sedcm han underrättat sig om, htoarifrån farati nalkades,
kallade haii hustrun och de bägge älsta barnen till sitt biståtid
och ilade öfmer nyodlingen till fkogågränsen för att hindra den
fruktanswärda fienden från att anfalla bostället. .
Eldeii nådde denna punkt nästan i samma ögonblick som
han själf, och kampen begynte. Garfield insåg klart. hurudan
hane belägenhet stnlle wara om elden ej hindrades i sin fram-
fart-; as hans hem skulle innan aftonen återstå blott ett massa
rykande ruiner. Deiiiia tanke ingaf honom förtioiflanå styrka.
Hari stred mot det rasande elementet med hela kraften bos en
fader, som mot en rosgirig fiende förswarar sitt hem, sin maka
och sina barn. J flere timmar nJarade strideii och segern tittade
än åt den ena, ätt åt deii andra sidan. När aftonen kom, war
dock eldens kraft bruten och nybygget räddadt undan deß måld-
samhet
Upphettad och trött satte sig nu Garsieid på en stubbe att
hwila och sroalka sig i den kyliga aftonminden. Hari kunde ej
ana, hwilketi lömsk siende dolde sig i deß wederkwickande fläktar.
Men följande natt hade hart ett häftigt anfall af strupinflam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
