Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ringrackare strax i blåmörkret rappade af till ryssarna,
som lågo i Tuckur by, för att för fienden tillkännagifva
vår därvaro. Lyckligtvis varnades vi i tid af den
fosterlandsälskande husbonden på stället, och när käringen
återkom med ryssarne, fick hon sin rättmätiga lön för
sitt skurkstreck. De öfver sin missräkning förargade
fienderna risade henne rätt duktigt i hennes egen stuga,
som de till på köpet brände upp, så att föräderskan med
knapp nöd bärgade lifvet.
Ett liknande skurkstreck begicks mot oss af en
bonde från Eurs hemman i Karfvat, men vi lönade
honom med, att hänga upp förrädaren öfver hans egen
dörrtröskel. Ser ni, herr rådman! Nöden har ingen lag,
och kriget hade gjort oss vilda och obevekliga äfven
mot egna landsmän, när det så bar till. —
Men jag ser, det kvällas redan, och gubben
känner sig trött af så mycket talande. Sjuk och krasslig
har jag också varit nu på sistone i veckotal. Jag
känner på mig, att jag snart får uppbrottsordres af den store
mönsterherren där uppe. Jag längtar också ofta att åter
få träffa kung Karl, (gubben lyfte åter på hatten) och
min kära kapten. Honom såg jag för sista gången i
snödrifvan på norska fjällen, och den synen går aldrig ur
mitt minne. Äfven där gingo vi sissar främst, och
aldrig, aldrig glömmer jag hans afskedsblick och ord:
„Hälsa hem, gamle kamrat, och tack för hvar stund, som
vi tillsammans lurat ryssen!“
Yill ni nu tro en gammal karolin, som inte har
mera lång rastetid, på hans ärliga krigsmannatro och
lofven, så låna åt gubben några plåtar för hans sista
stunder och — begrafning; ty hederligt vill jag ändå
komma ned i jorden! — Det anar mig, att vi ej ses igen,
men pengarna skall Ni likväl återfå med ränta. I den
s. k. Markmossan i Karfvat by i Oravais skall Ni finna
ett helt lass med silfverdalrar och ryska rublar nedgräfda.
Det är min rättmätiga egendom, som jag med lifsnöd
och fara tagit från den röfvande fienden. Och nu far-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
