Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 Emixjmtsonetn
rande arbetarebefolkningen saknar arbete och utkomst. Och att
förhållattdet år sådant kan stoårligetr bestridas. Wårt jordbruk
och wåra öfriga näringar stå på den ståndpunkt att de icke kunna
omvända de tillgängliga arbetskrafter och sålätige förhållandet är
sådant lida toi icke brist, utan öftoerflöd på arbetskrafter, eme-
dan tvi icke haftoa antoändning för desamma. Så orimligt detta
päståettde katt synas, så är det dock grundadt på bestämde för-
hållanden. Wi toådja i detta fall till statistiken, den toetenskap
som genom beräkningar och siffror bäst kan utreda denna sak.
Wi fråga: öka-I- jordens afkastning i tvårt land i fatntna grad
årligen sotn befolkningen ökas-? Sker icke detta, få bliftoer andra
frågatc htoadan denna förökade folkstock skall få sitt föda, då
wårt jordbruks afkastning icke ökas i sattnna grad. Såtoidt tvi
kunna inse finnas endast ttoänne uttvägar, antingen måste detta
öfwerskott af befolkningen söka sin utkomst i andra land, där
dessa arbetes-krafter kunna så amoändning eller också måste be-
folkningen tid efter annan minskas genom hungersdöd, farsoter
eller på annat sått. Wi haftoa frätt 1867 års hungersnöd ett
sorgligt exempel därpå, och det på nära håll.
Wi böra därför icke söka att för osz fjälftoa och andra
blanda bort en enkel sanning, genom att beräkna huru mycket
folk tvåra oodlade ödemarker kunde föda, om de toore odlade,
utan tvi böra beräkna om Finland, i det stick defz odling nu be-
finner sig, katt föda sina inbyggare och ont deß jordbruk står
på den ståndpunkt att landet fortfarande katt fullgöra denna sin
skyldighet mot befolkningen. Betraktar nian saken från denna
synpunkt skall tnan snart komtna till insigt af, att en förnuftig
uttoandring på arbetsförtjänst till andra land ingalunda lån-
der fosterlandet till skada, sålättge arbetarne efter ett eller flere
års frånwara återmända med de besparade kapitalen, hwilka,
sålunda kunna komma fosterjorden till godo.
Htoad åter widkoutmer att toårt land skulle förtvandlas
till en ödemark, om folk emigrerar till Amerika för att
där för alltid nedslå sitta bopålar, få bekänna tvi att wi i
detta affeende icke hysa synnerliga farhågor. Deti som följt tneds
tidningsprässen i Swerige från början af 1850:talet, då emi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
