Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 cm Marita
människor och framför alt små barn offrats åt en sjukdom, som
på ciwilisationens närtvarande ståndpunkt ingalunda bort få ut-
öfwa ett sådant herran-tilde De klagomål, som årligen inlupit
från prowinsialläkarene på många orter öfwer allmogens försum-
lighet att hämta sina barn till vaksiiiations- och gransknings-mö-
tena äfwensom de siffror, som vaksinationgförteckningarna upp-
wisa, hafwa nogsamt ådagalagt nödwändigheten att äfwen i
wårt land widtagir strängare mått och steg för att göra valsnin-
tionen allmän. För att med siffror bestyrka wårt påstående att
den ej på långt när warit tillräckligt allmän wilja tvi nämna
soin exempel att af 100 under föregående år lefwande födde
barn år 1877 endast omkring 59 med framgång vaksinerades,
år 1878 omkring 56 och 1879 omkring 66 och att sålunda för
hwarje 100:tal barn årligen mellan 30 och 40 fä wäxa upp
utan att wara skyddade för en af de farligaste sjukdomar, och
det fastäti detta skydd så lätt åstadkoms och kostnadsfritt erbju-
des hivar och en, som will motaga det. Wisserligeti stiger alltid
vaksinationssiffran tämligen betydligt hivar gång någon swårare
koppfarsot hemsöker landet, mången will då i sista ögonblicken
reparera sin försumlighet, men då är det ofta nog för sent och
smittaii har hunnit sprida sig wida omkring. Då wi t. ex. läsa
att under året 1881 ensamt i Lappajärwi kommun på tre och
en half månad dogo 110 personer i smittkoppor, däribland 94
barti under fem år, då wi låsa sådant kunna wi wäl knappast
twifla om att försinnligheten och likgiltigheten i afseende å vak-
sinationen betydligt bidraga att höjci den årliga dödlighets-siffran.
Att kopporna i wårt land ända till senaste tiden utgjort
en af de allra mest spridda sjukdomar, därom öfwertyga wioss,
då wi t. ex. i niedicinalmärkets berättelse för år 1881 låsa om
utbredningen af de allmännast förekommande farsoterna, hwilka
äro mäss-ling, skarlakansfeber, tyfnsz och —- smittkoppor. Af
landets 51 prowinsialläkaredistrikt hade detta år 14 hemsökts af
tyfus, 21 af skarlakansfeber, 36 af mässling och 48 af smitt-
koppor. Alla öfriga sjukdomar förekommo i ringare utbredning
— Att en sådcm ofantlig spridning af smittkoppor ännu i se-
naste tiden warit möjlig, är wäl det kraftigaste beivis för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
