Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— ——-— —sp — 1-
Uncker skilda jarlen-. 5
ett par minuter woro de lyckligt ombord och hälsades af båtsman
Pik med orden: J sista minuten, pojkar, men tids nog ändå
att fä wara med otn nappatagen med ryssen! Nä, hur’ står det
till på Fagersta och Åby, och hur’ orkar gamla mommo och
småttingarne, Gustaf? Kommer man ännu ihåg Gusthf Otto
Pik, bätåtnaik på konglig majestäts linieskepp ,,Wafa«, och tvet
man där borth på bondlandet, att både stora flottan och skär-
gårdsslottitki blifwit dragna hit för att knipa rysslodjorna, när
de sticka ut näsan frät-: Kronstadt, hwa’sa? Så swara då pojkar,
nu får ni bruka tungam när jag befaller, men akta er för resten
att pratet i ogjordt wäder.
De båda männen eller rättare ynglingarne —- ty långt in
på tjugntalet hade de icke ännu hunnit — woro altför blyga
att nu kunna gifwa tydligt besked, då de fågo sig wara föremål
för allas blickar, hivarsör de endast med nickningar på hufwu-
det jakade till båts-mans många frågor-
— Nä, jag ser pojkar, att J alt äreti litet blyga af er
för alla de här andra sjömännen, edra blifwande krigskamrater,
men det ger sig med tiden, när man liksom jag blifwit watt att
ofta räsonnera med kungen, hertig Karl och andra höga herrar-
Jag skall wäl i kwäll uppe på skutan i min ruff pumpa ut alla
nyheterna frätt hemtrakten, om de ock läge på fem famns djup-
Se så gubbar, alt klart, stick — — —
Men ännu hade icke gubbeii Pik hunnit uttala det sista
ordet, som skulle gifwa tecknet till bäteiis affärd, förrän haII med
ens kände sin hals fängslad af ett par armar, under det en
ljudelig puss på de mustaschprydda läppariie förtog hela wärkan
af konnnandoordet. J stället hördes en ungdomlig röst:
— Gufsar, guffar, här är jag med de andra och nu följas
wi alla ät ut ikrigetl Jcke sant, jag sär inkomma med?
Jag duger nog till hivad som hälst. — Mamma bad hälsa och fad’,
att guffars ko ha kalfwat i sista weckan. —Och så har jag sått
nya wadtnalsklädey när jag skall ut i höga kronans tjenst. Tror
icke guffar, att jag inom några är katt bliswa officers
Nu först fick den förbluffade Piketi litet andrum, fä att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
