Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 UMTS-« skilda jet-ror-
fiskbragderna, och att J, fagra Åby-Lerta, hälsar på oss, det tackar
jag för.
Under bugningar och hälsningar till höger och wänster
begaf sig den lilla skaran in. Hår mar redan fullt hus-. Kaffe-
brickan gick laget rundt, sedan börjades dansen.
Kolabacka-Ja11ne, hati, soin wanligen på andra danser en-
dast spelade på twå strängar, hade här blifwit öfwertalad att
ej wara så njugg, och därför gick hatt nu löst med stråkett på
alla fyra. Hari for fram i dubbla toner hela wågeti och det
lät fint, som man kan förstå.
Otto dansade så swetteti rann. Det mar inte tid att nu
tänka på om silkesdukssnibbariia woro innanför eller utanför
wästen. Fjorton hwarf snurrade han med Åby-Lena kring golf-
wet, så sad hon tack och gick ut för att hwila-
Otto tog då för ett ögonblick plats wid Kolabacka-Jamtes
sida och bad denne gnida litet wärre på den gröfsta strängen-
ty nu wille han dansa med Anderssons-Anna. Hoii mar ändå
den raskaste flickan i dansen på hela trakten. De första hwarf-
weii gick det galant. Otto spände wänstra armen sthf som ett
winkeljärn i sidan, men sen började han tröttna. Niir de elfte
gången skulle swinga förbi spelman, hwiskade Otto bara: tack ska
J ha, Anng-
—— Ahå, sa’ tösen, och bjöd upp ladugårds-Fia till en
långwals.
— Ser du, huru de snurra kring, så kjolarna stå ut som
twå swampar, sade skrattande en gosse åt Otto.
— Kan wara, men jag tycker inte om kosmampar, smakade
Otto smått förtretad och bad spelman sluta med malsm
Otto steg upp och gick ut för att söka Lena.
Hoti stod borta wid äppelträden med Gustaf och såg på
nyponbuskarne, som denne hade planterat. När Otto märkte, att
Gustaf bröt af några blommor och räkte dem åt Lena, rynkade
han häftigt på ögonbrynen och gick bort till motsatta sidan, där
de äldre männen sutto under stora häggen och drucko kaffe med
litet starkt uti.
Piken förde ordet. Det war naturligtwig krigs-historier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
