Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Simonsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Simonsen fingo upp näsdukarna och viftade
åt varandra — så länge de kunde se en skymt
av varann.
Tåget rusade åstad i den första bleka
daggryningen — förbi villorna, förbi Bækkelaget
—Nordstrand—Ljan. Det lyste i
fönsterrutorna utmed linjen här och där. Fjorden
skymtade isgrå nedanför med svarta öar längre ut.
Otrevligt. Simonsen satt ensam i kupén, sög
på cigarren och tittade ut genom fönstret. Det
kom gårdar och skog, som gled förbi —
gråbruna åkrar med vita snöstrimmor utmed
renarna, svart skog.
Ja, nu var Olga hemma. Vad tro hon hade
för sig nu? Klädde väl på Svanhild förstås.
Hon skulle sy i dag också Olga, det hade hon
talt om. Så satt Svanhild på golvet borta vid
fönstret och lekte med lappar som föllo
bredvid, det blev dockkläder. Nu var där ingen
pappa, som gick och åkte med henne i
Slottsparken.
Det hemtrevliga rummet med de två vita,
varma sängarna — och lampan och sysakerna
överallt och lapparna på golvet, som man gick
84
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
