Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Selma Brøter - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lingar, men åh, stackars hon — den söta unga
flickan!
Ja, nu var hon just inte för söt, upplyste
fröken Horn — det hade hon för resten aldrig
varit heller. Det hade varit de vackra
färgerna och det friska utseendet och sådant, som
gjort det intrycket Och nu var hon så gul
och vass i ansiktet och såg så gammal ut —.
Men hon hade då sannerligen sig själv att
skylla. När en kvinna inte höll mer på sin egen
värdighet —. Att en karl försökte sig på hur
långt han kunde gå — det var ju inte rätt
förstås, men sådana voro de nu en gång
allesamman. Fröken Horn visste då det av egen
erfarenhet.
»Men tänk, jag förstår det i alla fall inte»,
sade fröken Jahn. »Att det kan gå så långt
mellan två förlovade. Jag begriper inte att
man kan ha så lite aktning för varandra.»
Fröken Kittelsen yttrade sig inte vid teet.
Sedan hon varit oförskämd mot fröken Horn
den där gången, hade hon en lång tid blivit
straffad med att de andra absolut ignorerade
henne. Men efter hennes mors olycka hade
fröken Horn tagit henne till nåder igen och
blivit överströmmande älskvärd och tillmötes-
132
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
