Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kring sedlighetsbalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han lyfte hennes händer och kysste dem:
»De äro heliga, dina händer. Jag dricker ur
dem — de äro en vit alabasterbägare, fylld med
mycken bitterhet och smärta.
Ser du, livet är ett tragikomiskt sorgespel
för oss, som är fattiga och fulla av längtan.
Vad jag älskar dig —
»Arnljot», sade hon sakta och tryckte sig
intill honom. Och de kysstes länge. Han var
dunkelt medveten om att de båda två luktade
vin, och han mindes med förvirring det hål i
hans kassa Parkkaféets portvin hade gjort.
Ack, och det borde ha varit blodigt mörk
bourgogne eller lössläppt champagne. — Men han
sade bara: ;
»Två fattiga fåglar är vi — i fina fjädrar,
som vi lånat. Men din röda kappa är mörk
i natt, Elina — det rinner över dina skuldror
liksom martyrers levrade blod —
»Nu har baby sovit länge», sade fru Missi
i vagnen. »Hans — så länge har jag aldrig
varit borta från mitt barn förut, du!»
»Lillan sover nog lugnt.» Han slog armen
om henne. »Sofie passar nog bra på henne.
216
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>