Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fröken Smith-Tellefsen - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— så olyckligt barnet varit, för att hon skulle
resa, och så rar hon varit den sista tiden.
Stackars liten, hon var väl rädd för den styvmor
hon skulle få — det var rakt inte samma flicka,
sådan hon varit mot fröken Smith-Tellefsen,
sedan fadern berättat henne det.
Det sista som hänt mellan henne och
ingenjörn och som hon inte helt hade förstått, tänkte
hon på om och om igen, och hon utplånade
somligt ur minnet och förändrade det, tills hon
kunde gråta milt också över det. För den sista,
bittra lilla smaken, som ej alldeles ville gå bort,
sökte hon tröst i något, som den äldre,
tämligen erfarna hushållerskan hade sagt, på det
första stället där hon varit som helt ung och
lärt hushåll: att männen hade sådana
fruktansvärda lidelser, men stackare, de rådde inte
för det —.
Äntligen en dag skulle då änkefrun ha stort
kalas. Det var en ung komminister, två andra
teologer, en religiöst intresserad urmakare med
sin fru och så de damer som brukade komma
på besök till fru Johansen.
Åsta Smith-Tellefsen gladde sig verkligen
åt att få se några främmande ansikten. Och
288.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
