Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fars rum ända in i barnkammaren; under granklädningen,
som gick så fort och lätt för sig, just därför att så många
små flinka händer hjälpte till; under julmiddagen, som var på
samma gång så glad och så högtidlig; under det granen var
tänd och var ett enda strålande ljushav och alla togo i ring
och fars bas anförde »Nu är det jul igen.»
Men ingenting övergick ändå, när julklappskorgen bars
in. Därför var det inte utan, att barnen tyckte, att den lilla
korta bit, som far läste om julen och Jesusbarnets ankomst
till jorden, borde varit ännu kortare och att det varit roligare
att sjunga alla julsångerna efter julklapparnas ankomst.
Den första julklappen i år kom just, när far slutat läsa.
Den var till far och mor från Oun och bestod i att lilla Siv
med klar och hög röst sjöng med hela julpsalmen. I
hemlighet hade Gun lärt lillasyster både ord och melodi.
Fars stämma, som alltid annars var så säker, blev liksom
grumlig, och mor såg inte riktigt klart noterna i koralboken.
När sången var slut, kysste far och mor sin lilla Gun
och sade henne, huru kärkommen den julklappen var.
Mor viskade något till Sofi.
Erna och Siv klappade i sina små händer, och Gun och
Anna-Greta sågo lycksaliga ut.
Jungfrurna kommo bärande något emellan sig, men far
sade allvarligt och med eftertryck: »vi gömma julklapparna i
år till nyårsafton.» »N-ä-ä-ä», tjöto barnen i korus, ganska
oberörda av denna underrättelse, som regelbundet återkom
varje år med samma resultat, att jungfrurna leende satte ned
korgen vid fars plats och utdelningen började.
Det blev ett givande och mottagande, omfamningar och
kyssar, jubelskrik och skratt åt verser och utanskrifter. Och
när korgen var tom, skramlade hästar och vagnar fram över
golven, små råttor m. fl. dylika odjur kilade rätt på far och
mor, som blevo rysligt rädda. Erna provade sina vantar, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
