Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ä de inte bra? Kan man se någon skillnad på dem
och ett par negerbarn?»
Nej, inte skulle mor känt igen sina små, om de kommit
i ett negerfölje, det var då visst och säkert, sade hon.
Efter intagna förfriskningar, bestående av pepparkakor
och klarbär, skulle de gå och visa sig för mor Brita.
»Bara hon inte blir rädd», undrade Erna.
Regnet öste fortfarande ned, och att Erna och Siv inte
voro tvättäkta togs ej med i beräkningen. Så många steg
var det inte till mor Britas stuga, men nog hann både Erna
och Siv delvis återgå till den vita rasen, innan de hunno fram.
Men deras negerlinnen, de blevo istället sannskyldiga sådana.
Och då Oun såg sitt sköna verk så förstört, blev hon fasligt
bedrövad. Erna och Siv smi tades av henne, och det höll på
att bli paraplyväder även inomhus om ej mor föreslagit, att
de skulle dansa negerpolka och be Sven spela dragspel. Men
ni få sätta på er lite mera kläder, sade mor, ty det känns allt
rätt kallt för små negrer här uppe i Norden.
GUNS FÖDELSEDAG.
Den förste augusti vaknade Oun vid tonerna av
instrumentsmusik. Var kom den ifrån? Hon sprang upp och
kikade bakom gardinen. Nedanför fönstret stodo fyra
musikanter, vilka spelade en musik som inte just var lik serafers.
Svartmuskiga voro de, men den längsta flickan, som spelade
dragspel, liknade mycket Sven, och gossen, som spelade
mun-giga, påminde om Anna-Greta, det var då visst och säkert.
Den minste lille gossen trakterade kam i silkepapper, och Oun
fick sina aningar, vilka rätt snart övergingo till visshet.
Hon ropade därför glatt bakom gardinen i det öppna fönstret:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
