- Project Runeberg -  Negerslafven : Fredrik Douglass lefnadsöden skildrade af honom själf /
6

(1909) [MARC] Author: Frederick Douglass - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Författarens födelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 6 —
traktades af husbönderna som bevis på en oförskämd nyfiken-
het. Af vissa tilldragelser hvars datum jag sedermera fått veta,
tror jag dock att jag blivfit född i februari 1817.
Mina första barndomsminnen, som föröfrigt nu äro ganska
dunkla, knyta sig vid mitt lilla hem bos min mormor och mor-
far, Betsey och Isaac Bailey. De voro gamla ansedda nybygga-
re i trakten, och af vissa omständigheter sluter jag, alt min mor-
mor särskildt hölls i stor aktning, långt större än som föll på
de flesta färgade personers lott i denna trakt. Hon var en god
barnsköterska och ägde stor förmåga att binda nät samt var
dessutom tämligen känd som fiskargumma. Jag vet då hon stått i
vattnet till midjan timtals ifrigt sysselsatt att draga not. Hon var
duktig trädgårdsmästarinna och märkvärdig för sin framgång i att
förvara sin präktiga utsädespotatis under vintermånaderna samt
förvärfvade sig rykte för att vara född med »god tur». I sättiden
blef mormor Betsey efterskickad i alla riktningar blott för att
sätta utsädespotatisen, ty vidskepelsen hade fått för sig att hen-
nes vidrörande behöfdes för att få den att växa. Detta rykte
var till stor fördel för henne och hennes barnbarn, ty ett godt
resultat af hennes potatissättning hos grannarna förskaffade hen-
ne en del af skörden.
Om det var emedan hon var för gammal för arbete på
fältet eller emedan hon troget fyllt sina plikter under sitt tidi-
gare lif, vet jag icke, men säkert är att hon åtnjöt den hö-
ga förmånen att ho i en hydda skild från slafkvarteren, där hon
blott hade vården om barnen och bördan af sitt eget underhåll
hvilande på sig. Hon ansåg det som en god tur att få ho så och
gladde sig mycket åt att hafva barnen. Bruket att taga barnen
från mödrarna och lega ut dem på afstånd alltför stora för att med
gifva deras sammanträffande annat än med långa mellantider,
var ett karaktäristiskt drag af grymhet och barbari i slafsyste-
met, men det var i harmoni med det stora syftet i detta sy-
stem, som alltid och allestädes sökt nedtvinga människan till
djurets ståndpunkt. Det hade icke något intresse i att erkänna
och bevara något af de band, som förena familjemedlemmarna
med hvarandra eller med det gemensamma hemmet.
Min mormors fem döttrar voro bortlegda på detta sätt,
och mina enda hågkomster af min egen moder härleda sig från
några få hastiga besök, som hon företog om natten till fots och
vid hvilka hon var tvungen att återvända i lid för att kunna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:22:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/slafven/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free