Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Min religiösa natur väckes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 77 ■
att om möjligt söka få klarhet öfver hvilka och hvad abolitioni-
sterna voro och livarför de voro så förhatliga för slafägarne.
Lexikonet gaf mig mycket liten hjälp. Det lärde mig att aho-
lition var »handling att upphäfva», men det lämnade mig i
okunnighet om just den punkt, där jag hälst önskade upplys-
ning, nämligen om den sak som skulle upphäfvas.
En stadstidning— »Baltimore American» — gaf mig’den upp-
lysande underrättelse, som vägrades mig af lexikonet. I dess
spalter fann jag att på en viss dag ett stort antal petitioner
och memorial inlämnats till kongressen, hvari anhölls om slaf-
veriets abolition i distriktet Columbia samt abolition af slaf-
handeln mellan unionens stater. Detta var nog. Den hatfulla
bitterhet, den påfallande försiktighet, som ådagalades af vårt
livita folk beträffande detta ämne, var nu till fullo förklarad.
Alltsedan dess var jag, så snart jag hörde ordet abolition, ge-
nomträngd af känslan af dess personliga betydelse för mig och
jag närmade mig för att lyssna, när jag kunde det utan att sy-
nas alltför nyfiken och intresserad. Det fanns hopp i dessa ord.
Då och då kunde jag äfven få se något häftigt utfall mot slaf-
veriet i våra tidningar — aftrvek ur abolitionstidningarna i nor-
den — jämte kommentarier öfver orättvisan i angreppet. Så-
dana saker läste jag med begärlighet.
Jag hade en djup tillfredsställelse i tanken att slafägarnes usel-
het icke var dold för världens ögon och att jag icke var ensam
om att afskv slafveriets grymhet och hänsynslöshet. En ännu
djupare ström af tankar flödade fram. Jag såg att det låg
fruktan såväl som raseri i sättet att tala om abolitionisterna,.
och häraf slöt jag, att de måste hafva någon makt i landet,
och jag kände att den kanske skulle kunna lyckas i sina sträf-
vanden. När jag träffade en slaf, till hvilken jag ansåg mig
utan fara kunna tala om detta ämne, brukade jag uppenbara
för honom så mycket af mysteriet, som jag själf varit i stånd
att utforska. På detta sätt inträngde kunskapen om denna sto-
ra rörelse gradvis i mitt sinne, och jag måste säga, att så okun-
nig jag’ än var om denna rörelses filosofi, trodde jag på den
från början, och jag trodde på den till stor del, emedanjag såg
att den oroade slafägarnes samveten. Nat. Turners uppresning,
hade blifvit kufvad, men den oro, som däraf vållades, hade icke
lagt sig. Koleran var på väg till detta land, och jag minns
hur jag trodde, att Gud vredgades på den hvita befolkningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
