Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 23. Segrar och nederlag omväxla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
visningsanstalt eller förlustelselokal under samma villkor som
personer lika hvita, som trots någon jag sett i Förenta staterna.
Jag fann mig öfverallt betraktad och behandlad med samma
vänlighet och hänsyn, som visades de hvita. Då jag gick till
kyrkan, möttes jag icke af någon föraktligt uppdragen öfver-
läpp, som säger mig: »Vi släppa inte in niggrer». Nej sådant
behöfver jag ej frukta här.
Ändamålet för min verksamhet i Storbrittanien var att
vända dess folks sedliga och religiösa harm mot det amerikan-
ska slafveriet. Fördenskull besökte jag nästan alla de större
städerna i de förenade rikena och höll föreläsningar där samt
hade därvid många gynnsamma tillfällen att göra iakttagelser
och vinna upplysning. Jag skulle vilja skrifva en hok om dessa
länder, om också icke för något annat, så dock för att kunna
tacksamt omnämna de många kära vänner, hvars välvilliga
handlingar mot mig äro outplånligt inpräglade i mitt minne
och gömda innerst i hjärtats skattkammare. Dessa vänner har
jag att tacka för min frihet i Förenta staterna.
Fru Ellen Richardson, en förträfflig medlem af »vänner-
nas sällskap», biträdd af sin svägerska, gift med herr Henry
Richardson, en dam hängifven allt godt i ord och gärning, in-
dianens och afrikanens vän, beslöt nämligen att samla en pän-
ningsumma för mitt lösköpande ur slafveriet. Dessa damer
satte sig skriftligen i förbindelse med Honorable Walter For-
ward i Pennsylvania och förvissade sig genom honom, att kap-
ten Auld skulle taga ett hundra femtio pund för mig, och denna
summa anskaffade de snabbt och betalade den för min frihet,
samt lade mina frigifningspapper i min hand.
Då jag stannat utomlands nära två år och stod i begrepp
att återvända till Amerika, icke sådan jag lämnade det, som
slaf, utan som fri man, yppade framstående vänner till slaf-
emancipationens sak sin afsikt att göra en insamling åt mig på
grund af personlig aktning för mig såväl som för den sak, hvil-
ken de voro så varmt tillgifna. Hur ett sådant förslag skulle
hafva lyckats vet jag icke, men många skäl ledde mig att före-
draga, att mina vänner helt enkelt gåfvo mig medel att erhålla
en tryckpräss och material, som voro nödvändiga för att hörja
ett tidningsföretag afsedt att försvara mitt förslafvade och för-
tryckta folks intressen. Jag sade dem, att kanske det största
hindret för abolitionsprincipernas antagande af Förenta stater-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
