- Project Runeberg -  Negerslafven : Fredrik Douglass lefnadsöden skildrade af honom själf /
210

(1909) [MARC] Author: Frederick Douglass - Tema: Slavery
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 24. Triumfer och pröfningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 210 —
förfäktande af rätta grundsatser, fortfor förvånande länge efter
det skilsmässa och krig börjat. Tålamodet och fördragsamhe-
ten hos nordens lojala folk voro häpnadsväckande. Från bör-
jan såg jag i detta krig slutet på slafveriet; och sanningen ford-
rar min bekännelse, att mitt intresse för nordens framgång var
i hög grad att tillskrifva denna tro. Sant är att denna tro
många gånger skakades al inträffande händelser, men aldrig
helt tillintetgjordes. Många planer och nödhjälpsutvägar måste
påfinnas för att bana väg till den slutliga politiken att befria
slafven och beväpna de frigifne.
När ändtligen den sanningen började dagas för styrelsen
att negern kunde göras nyttig för troheten lika väl som för
förräderiet, för unionen lika väl som för konfederationen,
började den öfverväga på hvad sätt den skulle kunna använda
honom, som minst skakade och stötte folkets fördom emot ho-
nom. Han var redan i armén som uppassare, och i denna
egenskap gjordes inga invändningar mot hans närvaro; och så
menade man, att som detta var fallet, skulle samma känsla
som fördrog honom som uppassare icke på allvar uppresa sig
mot, att han insläpptes i armén som arbetare, isynnerhet som
ingen under sydländsk sol brydde sig om att hafva monopol
på att gräfva och arbeta på förskansningar. Detta var det för-
sta steget till att använda negrer i Förenta staternas tjänst.
Det andra steget var, att man gaf dem en särskild kostym, som
skulle skilja dem från soldaterna och dock utmärka dem som
en del af regeringens truppstyrka. Då den lagliga styrelsens
ögon ytterligare öppnades, föreslogs att gifva dessa arbetare nå-
got bättre än spadar och skoflar att försvara sig med i nödfall.
Ännu senare föreslogs att göra dem till soldater, men soldater
utan den blå uniformen, soldater med ett märke på sig för att
visa, att de voro underordnade andra soldater, soldater med ett
förnedringstecken på sig. Emellertid väl i armén som arbetare,
väl där med en röd skjorta på ryggen och en pistol i bältet,
dröjde negern icke länge att visa sig på stridsplatsen som sol-
dat. Men ännu skulle han icke vara soldat i samma mening
och på samma fot som hvita soldater. Det föreskrefs, att han
icke skulle användas på öppna fältet tillsammans med hvita
trupper, hänförd af att gå fram i striden och vinna segrar för
unionens sak, utan att han skulle begagnas att besätta fästen i af
gula febern hemsökta eller på annat sätt osunda trakter af sö-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:22:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/slafven/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free