Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grekland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
landet redan bebyggdt. Åtskilligt tyder på att mindreasiatiska
stammar besläktade med Kretas befolkning, äfven varit bosatta
på skilda ställen af det grekiska fastlandet, och vid midten af
det 2:a årtusendet började den kretiska kulturen där vinna
insteg. Särskildt i Mykene och »det muromgärdade» Tiryns i
Argolis samt i Orchomenos i Beotien hafva storartade lämningar
af denna kretisk-mykenska kultur kommit i dagen, nämligen
ruinerna efter starkt befästa borgar, en gång härskarnes residens,
och vidlyftiga grafkamrar under jorden, deras boning efter döden,
hvarjämte en myckenhet fynd af kostbarheter af alla slag vittnar
om sanningen af det homeriska ordet om det »guldrika» Mykene.
Till samma tid höra storartade väganläggningar, hvilkas väl
hopfogade stenplattor ännu skola vara delvis bevarade på
Peloponnesus. De väldiga byggnadsarbetena förutsätta jämte en högt
utbildad teknik tillvaron af en stark härskarmakt, som förfogat
öfver undersåtarne såsom lifegna; alltså förefunnos samma
förhållanden som i Egypten och i Eufratländerna. Trots den prakt,
hvarmed furstarne omgåfvo sig, voro de ekonomiska förhållandena
mycket enkla och handel och industri föga utvecklade.
Konungaborgarna omslöto en ringa yta och erbjödo blott utrymme åt
fursten och hans följe; befolkningen, som lefde af åkerbruk och
boskapsskötsel, var spridd kring landet i öppna byar. Först då
grekerna blifvit ett sjöfarande folk, inträdde ett omslag, som blef
af afgörande betydelse för den kommande tiden.
Efter det 16:e århundradet inträffade nämligen den
förändringen, att greker började företaga sjöfärder icke så mycket i
handelssyfte utan för sjöröfvartåg till de närbelägna öarna. I
synnerhet lockade Kreta med sina rika, af inga befästningar skyddade
städer. Massan af befolkningen utgjordes där af lifegna, hvilka
därför icke hade något intresse för försvaret af de bestående
förhållandena. Så skedde det, att under loppet af det 14:e
århundradet den ena kretensiska staden efter den andra intogs och
plundrades af de grekiska sjöröfvarflottorna. Äfven
residensstäderna Knossos och Phaistos med sina väldiga palats delade
samma öde. Men efter sjöröfvarne kommo nybyggarne. På detta
sätt utbredde sig grekerna efter hand öfver hela ön. Ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
