Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grekland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarvid de senare båda folken gemensamt bekämpade grekerna
och hvarje främmande skepp ansågs som god pris.
Bestämda mått- och viktsystem, härstammande från de
orientaliska kulturlanden, gjorde sig gällande i den grekiska världen,
och redan i början af det 7:e århundradet uppfanns, såsom redan
nämnts, sannolikt i Lydien myntpräglingen, hvilken uppfinning
utbredde sig inom föga mer än ett århundrade öfver största
delen af den grekiska världen.
De äldsta myntningsplatserna i Grekland voro dels de stora
handelsstäderna Chalkis och Eretria på Euboea, dels äfven Egina.
Skillnaden mellan den euboeiska och den egineiska myntfoten är
ej af betydelse för frågan om slafveriet och kan här förbigås.
Redan under Homeriska tiden hade man börjat använda jämte
boskapsdjur äfven metaller såsom bytesmedel, i synnerhet
koppar och järn, då guld och silfver ännu länge förekommo endast
sparsamt. En kvarlefva från denna tid är det, att ända till 3:e
århundradet Sparta endast präglade järnmynt och att i Byzans
skiljemynt af järn användes. Under sådana förhållanden måste
de ädla metallernas köpkraft hafva varit betydande. På Solons tid
gällde ett får eller en skäppa (ung. 52 lit.) korn en drachma, ett
nötkreatur 5 drachmer. [1] Bötesbelopp och belöningar, som Solon
bestämde i sina lagar, föreföllo senare tiders greker löjligt låga.
Så kunde förgripelse mot en fri kvinna försonas med 100
drachmers böter, samma belopp utbetalades till segraren i de Isthmiska
spelen, under det att segraren i Olympia erhöll 500 drachmer —
motsvarande en attisk jordmagnats af högsta
beskattningskategorien årsinkomst, uttryckt i det antal skäppor säd han skördade.
Med penninghushållningen inträdde en omgestaltning af det
ekonomiska lifvet, af största betydelse särskildt för den jordbrukande
klassen. Reda penningar erfordrades för anskaffande af dess
förnödenheter. Den som ej hade sådana måste förskaffa sig dem
genom lån mot dryg ränta och enligt de gällande skuldlagarna
ansvara ej blott med sin egendom utan äfven med sin egen och
En talent = 60 minor = 6,000 drachmer, ungef. 4,200 kr.
En mina =100 drachmer, ungef. 70 kr.
En drachma = » 70 öre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
