Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grekland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sina tjänster till den högst betalande. För dem, som af brist på
användning utomlands måste stanna hemma, återstod intet annat
yrke än röfvarens, liksom också för de tusentals fredlösa, som
genom statshvälfningar förjagats från sitt fädernesland utan att
ha kunnat rädda något af sin förmögenhet och som bidade sin
tid för att vid en ny statshvälfning komma tillbaka, återtaga sin
egendom och på motståndarne släcka sin hämndtörst. På detta
sätt fylldes landet med banditer och hafven af sjöröfvare. Alla
dessa bilda tillsammans med proletärerna den omstörtningsarmé,
som står hvarje äfventyrare till buds. En revolution kan
förbättra, ej försämra deras position. Å andra sidan sluta sig alla
som höra till den besuttna befolkningen tillsammans kring hvar
och en som förmår skänka dem skydd. Ur de politiska fejderna
reser sig med ökad styrka den förbittrade, hatfyllda klasskampen.
Efter Athens fall stod hela Grekland enadt under Spartas
öfverbefäl, och det saknades icke höga mål för dess politiska och
militära aktion, då Greklands arffiender perserna och karthagerna
åter trädt fram till strid. Men det låg i den grekiska
folkkaraktären en bestämd böjelse för partikularism, hvilken sammanhängde
med det grekiska landets söndersplittrade konfiguration. Denna
söndring i politiskt hänseende, som blef olycksdiger för Greklands
frihet och själfständighet, hade häruti sin rot.
Det ingår icke uti detta arbetes plan att skildra växlingarna
uti de grekiska staternas inbördes förhållanden. Det må vara
nog att nämna, att den persiske storkonungen, hvars hjälp söktes
af alla, fick allt större inflytande i Greklands angelägenheter, och
år 387 kunde Tiribazus, en af hans satraper, utfärda en kallelse
till alla grekiska stater att skicka sändebud till honom för att
förnimma konungens befallning. Enligt denna skulle asiatiska
fastlandet — sålunda äfven de grekiska städerna — och af öarna
Cypern öfverlämnas åt honom, alla öfriga grekiska städer åter
skulle vara fria. Det var sålunda perserkonungen, som stiftade
lag för Grekland, och Sparta var blott en verkställare af dennes
vilja.
Men i västern hade såsom redan antydts kampen uppblossat
mellan grekerna och deras andra nationalfiende Karthago.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
