Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grekland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lyxen och njutningsbegäret så mycket mer, och exemplet från dessa
klasser verkade neråt. Då arbetarens och handtverkaren inkomst
nätt och jämnt räckte till för det nödtorftiga lifsuppehället, så
använde folket i de demokratiska samhällena sin politiska makt
för att bereda sig tillfälle att festa och roa sig på statens bekostnad.
Början gjordes därmed, att inträdesafgiften till de stora festerna
på teatern betalades till de fattigare klassernas borgare.
Sedermera utdelades penningar till folket äfven vid andra fester och
till ökadt belopp. Under Filips och Alexanders tid hade dessa
utgifter stigit till sådan höjd, att staten saknade medel för nödiga
försvarsåtgärder. Visserligen genomdref Demosthenes, då Filip
hotade Athen, att utdelningen af »theorikow», såsom denna utgift
kallades, blef suspenderad, så länge kriget varade. Efter slutad
fred började penningutdelningen på nytt, i ty att, såsom den
store talaren Demades yttrade, »theorikon» var det kitt, som
sammanhöll demokratien. Dess skadliga och demoraliserande
inverkan framträder tydligt.
De politiska och ekonomiska hvälfningarna efter det
peloponnesiska kriget hade i en stor del af Grekland medfört en
förskjutning af förmögenhetsförhållandena. I Athen voro de flesta
af de gamla förnäma jordägande familjerna utarmade, under det
att storindustrien, grosshandeln, bankaffärer samlat stora
förmögenheter hos män, som ägnat sig åt dessa verksamhetsområden. Så
efterlämnade den förut nämnde Pasion 30, bergverksägaren
Diphilos 160 talenter. Likväl fanns äfven en talrik medelklass. Efter
det lamiska kriget (år 322) bestämdes census för de borgare,
som skulle äga fulla borgerliga rättigheter, till mer än 2,000
drachmer. Denna census uppnåddes af 9 tusen athenare bland ett
totalantal af 21 tusen. Detta är ungefär samma proportion, som
förefanns vid peloponnesiska krigets tid mellan den fjärde klassen
eller theterna och de tre öfre klasserna, då den tidens tusen
drachmer, som utgjorde theternas census, måste vid det sjunkande
penningvärdet hafva varit lika med 2 tusen drachmer vid lamiska
krigets tid. Pauperismen synes sålunda ej hafva tilltagit under
4:e århundradet. Också var Athen då Greklands ekonomiskt
mest blomstrande stad, där enhvar som ville arbeta kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
