Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hellenerna i Västern. Det blef dess sträfvan, sedan det misslyckats
i att undantränga hellenerna från Sicilien, att åtminstone
fullständigt utestänga dem från sydvästra delen af Medelhafvet och
förbehålla handeln i dessa trakter åt karthagerna själfva. Denna
politik tillämpades så strängt, att enligt uppgift från en samtida till
de puniska krigen, hvarje främmande skeppare, som anträffades
på väg till Sardinien eller Herkules’ stoder, störtades i hafvet och
hans fartyg borrades i sank. Men Karthago nöjde sig ej med
att vara blott en handelsstad, som arrenderade marken, där den
låg. Det upphörde att betala grundränta åt de här boende
berberna, och man beslöt att grunda ett stort välde i norra Afrika.
Den bördiga libyska jorden tillgodogjorde sig karthagerna genom
en landthushållning i stor skala och under användning af stora
slafmassor. Så uppgifves det, att en och annan borgare hade
ända till 20 tusen. Hela libyska byar blefvo eröfrade, och de
fria bönderna blefvo förvandlade till fellahs, torpare, som skulle
till sina herrar betala en fjärdedel af jordens afkastning och hade
att regelbundet ställa rekryter till Karthagos krigshär. Äfven de
öfriga fenicierna i Afrika, de så kallade libyfenicierna, voro
faktiskt undersåtar under den härskande staden. De fingo ej
träda i förbindelse med utlandet och måste betala en hög tribut.
Karthagos välde utsträcktes ända till Atlantiska hafvet.
Samtidigt med denna Karthagos uppblomstring aftogo de stora
feniciska städerna i hemlandet, utsatta som de varit för de
stora eröfrarnes anfall, från Salmanassar och Nebukadnesar till
Alexander den store. De förnäma familjerna och de gamla
firmorna flyttade till stor del öfver till Karthago, medförande
sina kapital och sina handelstraditioner. Karthago var afgjordt
den feniciska stammens största stad, liksom det ock var en
framskjuten utpost från den semitiska Östern med sin brutala
krigföring, sin grymma straffrätt, som tillämpade korsfästningsstraffet
på olyckliga fältherrar och amiraler, slutligen ock genom den
ohyggliga seden att i tider af nöd offra den förstfödde sonen för
att försona Moloks vrede.
Författningen i Karthago var aristokratisk liksom i Rom. Men
det är ej en börds- utan en penningaristokrati. Någon välmående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
