Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
latifundier, användes massor af slafvar, äfven om under vissa
förhållanden såsom vid skörden eller i osunda trakter, då man
ville spara på slafvarne, också fria arbetare togos i anspråk.
Alltefter godsens belägenhet idkades åkerbruk eller boskapsskötsel.
Vid denna senare kunde väldiga sträckor brukas under tillsyn af
ett jämförelsevis ringa antal slafvar. Dessa herdeslafvar, som
utvaldes bland de kraftigaste männen, lämnades ofta alldeles utan
underhåll af sina herrar, hvarför de med hvilka medel som
helst, i värsta fall genom röfveri, skaffade sig uppehälle.
Latifundieägarne hade emellertid äfven andra inkomstkällor, hvarför
de ej ledo så mycket af krigen. Men en annan sak var det med
de mindre jordägarne, de egentliga bönderna, som ej hade andra
tillgångar än jordens afkastning. För dem var det ödesdigert,
att till följd af en förvänd lagstiftning till förmån för Roms
proletärer utländsk spannmål importerades och tillhandahölls
allmänheten till underpris.
Sedan andra makedoniska kriget (171—168) föddes de romerska
härarna med utländsk spannmål. Om också statskassan härpå
gjorde en vinst, stängdes å andra sidan en inkomstkälla för den
italiske bonden. Redan på Catos tid var Sicilien Roms kornbod,
och nya kornbodar tillkommo sedermera. Sädesodlingen
inskränktes i Italien till hvad som behöfdes för det egna hushållet.
Vid midten af det andra århundradet betalades för kost och
logi på ett värdshus i det bördiga Polandet ett halft as,
ungefär 4 öre per dag; i samma trakt gällde en skäppa (modius 8,754
lit.) hvete en half denar, ungefär 35 öre. Äfven om dessa priser
voro betydligt lägre än de normala, framgår det dock tydligt af
sådana fakta, att den italiska sädesodlingen saknade marknad och
att säd var en så godt som värdelös vara. Andra former för
jordens utnyttjande försöktes, såsom vin- och olivplantering. I
närheten af Rom eller annan större afsättningsort förekommo
äfven omsorgsfullt bevattnade trädgårdar för blomster- och
grönsaksodling, som gåfvo riklig afkastning. Framför allt var likväl
boskapsskötseln omhuldad. Dock var det blott de stora
godsägarne, som kunde förvärfva de jordvidder och den mängd slafvar,
som kräfdes för denna form af landthushållning. Under nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
