Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
underlägga sig Frygien. Gajus Gracchus omintetgjorde denna plan
och förenade landet med provinsen Asia. Emellertid mottogo
de helleniska städerna Mithradates själf såsom räddare undan
barbarerna. Hvälfvande planer om ytterligare utvidgning, slöt
han nära förbund med konung Tigranes af Armenien och sökte
att komma i besittning af Kappadokien och Paflagonien. Dock
var han obenägen för ett öppet krig med Rom. Likväl
framtvangs ett sådant af konsularen Manius Aquillius, hvars
penningbegär var ej mindre än hans faders varit under den föregående
generationen. Mithradates följde med spändaste uppmärksamhet
händelserna i Rom och Italien. Utan motstånd satte han sig i
besittning af så godt som hela Mindre Asien. Öfverallt hälsades
han med jubel såsom en befriare. Huru litet han var berörd af
hellenismens verkliga anda, visade han, då han utfärdade till sina
ståthållare en befallning att på en och samma dag döda alla
italiker, fria och ofria, utan åtskillnad på ålder och kön. Åttio,
enligt andra ett hundra femtio tusen människor omkommo på
detta sätt. Han öfvergick till Greklands fastland och satte sig
fast i Athen och sökte ej blott genom militära åtgärder utan
äfven genom nationell propaganda stärka sin ställning.
Sulla var med afseende på truppnumerär vida underlägsen
Mithradates, och någon krigskassa medförde han ej från Rom.
Icke heller hade han någon flotta till sitt förfogande för de
militära operationerna. Icke desto mindre öfvervann han alla
svårigheter, och genom sin fältherrekonst och härens obegränsade
tillit besegrade han Mithradates’ härförare i två drabbningar,
sedan han dessförinnan intagit Athen och dess hamnstad. Under
tiden hade en ny revolution försiggått i Rom. Sulla hade
förklarats såsom fäderneslandets fiende, och en ny befälhafvare
blifvit utsedd för kriget mot Mithradates. Emellertid hade
folkstämningen i Mindre Asien fullständigt slagit om. Man hade
funnit, att den föregifne hellenvännen var en vida värre tyrann
än någon af de romerska ståthållarne, och för att hålla sig uppe
gentemot det allmänna missnöjet hade han tillgripit det medlet
att utfärda ett påbud om amortering af alla skulder och om
förlänande af frihet till alla slafvar. Ungefär 15 tusen sådana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
