Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RUELSE. 263
muren för en kort stund. Han hörde
då en rullgardin dragas ned och ett
dämpadt, men dock tydligt fnittrande
emellan de bägge inne i rummet.
Sedan gick han hem, men med un-
derliga tankar i den upphetsade hjär-
nan. Han tyckte, att något gått för-
loradt för honom. Åldrig hade lan
haft det så där roligt och muntert,
som »Yiggen» tog lifvet. Ingen,
tyckte han, kände till honom, under
det alla kände »Yiggen».
Hvart »Yiggen» gick, nickade frun-
timren åt honom och hade vänliga
ord till hands. Gerhard började anse
»Yiggen» för den mäst afundsvärda
människa på den här planeten. Han
kunde ju gå hvart han ville och göra
hvad han ville. Tänk bara, hvilka
retande äfventyr »Yiggen» varit med
om, och hur mycket han fått se, då
Gerhard aldrig fått vara med om ett
dugg. »Morsgris» ljöd det också oupp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
