Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När den ryske befälhavaren Diebitsch Zabalkanskij år 1829
överskred Balkan under det rysk-turkiska kriget, gjorde han den
upptäckten, att det i det inre av det europeiska Turkiet fanns ett folk
(bulgarerna), med vilket ryssarna kunde göra sig förstådda. Då ryssarna själva
så föga kände till sina »förtryckta sydslaviska bröder», är det föga
underligt, om germaner och romaner hittills ha haft föga reda på de
slaviska folken, vilka dock icke äro främlingar i Europa, som t. ex. turkar,
finnar och magyarer, utan autochtoner med samma ursprungliga
hemortsrätt i vår världsdel som germaner och romaner. Redan Herder
anmärkte med rätta, att slaverna ha intagit större rum på jordklotet än
i världshistorien, och — i stort sett — är det först genom världskriget
som de ha framträtt för Europa i tydligare konturer. Och dock äro de
den talrikaste folkstammen i Europa: År 1880 anslogs antalet till 112
mill. År 1906 beräknades siffran (av prof. Niederle i Prag) till 136 mill.
Den ryske slavisten Florinskij uppgav numerären till 148 1/2 mill., och
vid världskrigets utbrott ansågos slaverna vara uppe på en totalsiffra
av 160 mill.
Orsakerna till denna beklagliga okunnighet om den slaviska världen
äro mångahanda. Först och främst torde de slaviska språken — inalles
ett dussin — genom sin säregna ställning i den indoeuropeiska
språkstammen, med sina rika böjningsformer och sitt mer komplicerade
ljudsystem, ha avskräckt mången från ett direkt studium, oavsett att det av
de ortodoxa slaverna (ryssar, ukrainare, serber och bulgarer) använda
kyrilliska alfabetet har verkat något främmande.
Men grunden ligger naturligtvis djupare. Slaverna ha onekligen
ännu gjort sig mindre bemärkta i civilisationens historia än germaner
och romaner. De ha att uppvisa lyriska och episka skalder, som gott
kunna mäta sig med de västerländska; men i fråga om upptäckter,
uppfinningar samt de spekulativa och exakta vetenskaperna ha de hittills
varit mindre framstående. Ej heller ha de haft germanernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
