Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYSSLAND.
genom inrättande av s. k. zemskie nacalniki, som fingo administrativ
myndighet och domsrätt. Regeringen kunde avsätta de kommunala
tjänstemännen, och skatterna indrevos av polisen.
Böndernas okunnighet i förening med deras apatiska slöhet — en
naturlig följd av livegenskapen — försvårade ock den normala
utvecklingen. År 1828 hade det i Ryssland funnits blott 600 folkskolor! År
1850 steg antalet till 8,200, och 1880 fanns det redan 22,700 skolor med
l1/2 million lärjungar. Men genom statens och kyrkans egenmäktiga
ingrepp förblev folkbildningen ändå ytterst låg. Efter 18741eddes
zemstvo-skolorna av regeringens inspektörer, och kommunalskolorna
motverkades av den heliga synoden genom kyrkoskolor. Denna »klerikala»
riktning stärktes genom den statsrättsligt bildade chefen för den
heliga synoden Pobjedonostseu (1827—1907), den ryska absolutismens
teoretiker, som ur ortodox synpunkt konsekvent bekämpade den
moderna vetenskapen och betvivlade folkskolans bildningsförmåga.
Söndagsskolorna på 1860-talet uträttade föga, och nihilisternas »gående
till folket» (propagandan på landsbygden) bar ej de rätta frukterna. Vid
sekelskiftet fick av 12 mill. skolplikt;ga barn i Ryssland blott en
tredjedel nödtorftig undervisning. Det var först 1906 som ett enskilt
sällskap för »folkuniversitet» bildades i Moskva och Petersburg, och även
denna rörelse förrann i sanden, likaså det folkupplysningsarbete, som
utfördes av billighetsförlaget »Posrednik» och enstaka personer,
däribland prästen Grigorij Spiridinovic Petrov.
Lika dåligt beställt var det med den högre undervisningen. Under
Alexander I hade universiteten visserligen reformerats och ökats till
8, men den vetenskapliga forskningen kringskars, och föreläsningarna
minskades. Studenternas missnöje alstrade demonstrationer, strejker
och hemliga föreningar,, där förbjudna frukter slukades med
begärlig-het. Universitetens självstyrelse och domsrätt upphävdes 1884,
liksom ock studenternas »nationsföreningaD>; rektorer och dekaner
utnämndes av regeringen, professorerna av undervisningsministern
Lägger man härtill jordbrukets förfall, den osunda finanspolitiken
(brännvinsmonopolet av år 1894) och den konstlade industrialismen
samt den dåliga samfärdseln (först 1830 började ordentliga landsvägar
anläggas i Ryssland), kan man förstå, att den socialpolitiskt färgade
skönlitteraturen icke saknade stoff för sina i diktens form omklädda
anklagelser.
* * *
Det skall räknas Rysslands studerande ungdom t’ll förtjänst, att
det var från den, som den nya andliga rörelsen utgick. Denna ungdom
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
