Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RYSSLAND.
Nek ra sov.
fattig bondänka fryser ihjäl i
skogen (Nekrasov var framför ^llt den
ryska moderns skald), och hans
fragmentariska epos »Vem har det bra
i Ryssland?» är det första försöket
att ge en poetisk totalbild av
dryckenskapen och eländet på den ryska
landsbygden."
Vad Nekrasov begynte på vers,
fullföljdes på realistisk prosa av de
s.k.narodnikerna, avsigkomna
prästsöner, som drevo kring på
landsbygden och därifrån fingo stoff tor
sina bedrövliga
verklighetsskildringar i skissform. De konstnärliga
bristerna ersattes av den
hänsynslösa uppriktigheten i dessa
svartmålningar; det var röster från de
djupa leden, och genom att själva
gå under i den förfärliga livskampen fingo dessa tvetydiga
folkuppfostrare något tragiskt över sig. Om Gljeb Uspenskij (1840—1902)
hade sin styrka i att påvisa »den zoologiska kampen för tillvaron»,
jordbrukets fördärvande genom industrialismen och »jordens makt»
över den sunda själen, utmärkte sig
A. I, Levitov (1835—77) genom ett
barnsligt natursvärmeri och en naiv
tro på det goda i mänskligheten. —
Men vilken ofantlig skillnad mellan
dessa ryska folkbilder och den
idylliska framställningen av det ryska
lantlivet i »Familjekrönikan» av
Ser-gej Timofejevic Aksakov (1791—
1859), far till de båda slavofilerna!
Dessa memoarer giva en mästerlig
kulturbild av det gamla Ryssland
med dess patriarkaliska despotism,
råa godmodighet och »breda natur».
Över detta lantliv i det avlägsna
Ufa (Orenburg) svävade ännu
något av 1500-talets »Domostroj» med
dess husaga, kärvhet, slöseri och
enkelhet. Men huru sant mänsk-
Gljeb Uspenskij.
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
