Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLAVERNA.
i flera goda noveller. Härigenom stärktes hans egen fosterlandskärlek.
Efter hemkomsten grep han sig an med en stor uppgift: dels att
konstnärligt framställa Polens historia i ljus gestalt för att väcka sina
landsmäns framtidstro, dels att från sin konservativa ståndpunkt
spirituellt gissla samhällslytena.
Början gjordes med den historiska trilogien »Med eld och svärd»,
»Syndafloden» och »Pan Wolodyjowski» (1884—89), samma ämne som
Twardowskis »Inbördeskrig», d. v. s. vid den tidpunkt på 1600-talet,
då Polen skenbart ännu stod på höjdpunkten av sin makt, men då den
politiska himlen skymdes av krigiska moln från alla väderstreck. Men
trots nederlag och förräderi fanns den religiösa hänförelsen i Cz^stochowa
ännu kvar, och det hela slutar med att Jan Sobieski, segraren vid Wien,
räddar kristenheten och Polens sak (»På ärans fält»). Man har jämfört
trilogien med Dumas’ »De tre musketörerna», men Sienkiewicz’
trilogi är ofantligt överlägsen redan genom den historiska tidstroheten.
Den dråplige skrävlaren Zagloba har i verkligheten ett motstycke
i den lustige herr Pasek, vilkens memoarer från Danmark under
Czarneckis fälttåg 1659 äro en prydnad för den polska kulturhistorien.
Men däremot är det sociala tillståndet föga beaktat i romanen, och
Ukraina något orättvist bedömt.
Rom, katolicismens härd, den forna världsrepubliken med sin
pompösa glans och vältalighet, har alltid haft tjuskraft för polackerna.
Sfowacki och Krasinski inspirerades av den eviga staden, och
Kraszew-ski skrev en arkeologisk roman om kejsar Nero. Även Sienkiewicz
lockades dit för att göra studier. Samtidigt vistades i Rom den polske
konstnären Siemiradzki, som där utförde sin kolossala duk »Kejsar
Neros levande facklor», och den är i sin konventionella komposition en
färgrik illustration till Sienkiewicz* världsbekanta roman »Quo vadis?»
(1896). Med stor skicklighet har Sienkiewicz här fördelat ljus och
skuggor under Neros tid. Med den bildade skaldens fina förstående
såg han på den bortdöende antiken (Petronius, »den siste hedningen»,
är en utmärkt skapelse), men med den katolske polackens sympati
på de förföljda martyrerna, och uppståndelsedogmen var för honom det
centrala i kristendomen som en symbol för Polen. — Men ett djupare
och vida originellare historiskt grepp gjorde Sienkiewicz 1900 genom
romanen »Korsriddarna», ett monumentalt konstverk, där särskilt
de religiösa skiftningarna äro väl framställda. Kampen mellan
tyskarna och polackerna får sin avslutning i de senares seger vid
Grunwald 1410, och detta Grünwald är identiskt med Tannenberg, där
Hindenburg i världskrigets början vann den seger, som indirekt
möjliggjorde Polens befrielse.
Som fin kännare av den polska adelns själsliv under emigrationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
