Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jugoslavia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLAV ERNA.
en nationalteater, och 1874 upprättades där el! kroatiskt universitet,
som dock allt fortfarande saknar medicinsk fakultet.
Den främste kroatiske skalden, vid sidan av den redan nämnde
Mazuranié, var under den äldre perioden Petar Preradovic (1817—82),
en patriotisk reflexionslyriker. Hans panslavism förlänar dessa
melodiska dikter ett särskilt slaviskt värde, och hans mystiska religiositet
erbjuder en viss frändskap med de polska messianisterna. I sin bibliska
dikt »De första människorna»
(1862) sökte han visa
kärlekens allmakt. Den mänskliga
lyckan ligger i harmonien
mellan idealet och
verkligheten, men våra första
föräldrar syndade mot denna
jämnviktslag. Som general i
österrikisk tjänst kunde
Pre-radovié icke odelat ägna sig
àt skaldekonst, och många av
hans poetiska berättelser
blevo tyvärr fragmentariska
utkast, t. ex. bearbetningen av
det även i Dalmatien kända
Hero- och Leander-motivet.
Denna mystiska
reflexions-lyrik fick sin fulländning i
Silvije Strahimir Kranjccvir
(1865—1908) från Dalmatien,
rektor vid handelsskolan i
Sarajevo och redaktör av den
förträffliga tidskriften »Nada»
(Hoppet), som grundats av den
\>m Bosniens andliga kultur
mycket förtjänte d:r Kosta Hörnian. Kranjcevic’ första diktsamling
»Bugarkinje» (sydslaviska folkvisor, ursprungligen från Bulgarien) 1885
står ännu på romantisk-patriotisk grund, om ock med större tankedjup
än de vanliga fosterländska dityrambema, men i »Valda dikter» (1898)
möter oss en originell personlighet med pessimistisk världsåskådning.
Motsägelsen mellan den ursprungliga kristendomen och den officiella
katolska kyrkan lämnade honom ingen ro. I mysteriet »Den första
synden» (1895) fullföljde han Preradovic’ poetiska tankegång om
syndafallet. Lucifer är för honom tvivlaren, som söker sanningen, icke
lyckan, och kämpar mot människan, som skulle n juta himmelsk har-
K ra nj revir.
124
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
