Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jugoslavia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SL A VERN A.
Den vitlta prosan i Kroatien har haft ungefär samma utveckling
som i Ssrbiéfi, i det att den idealiserande romantiken, främst
representerad av den produktive romanförfattaren Senoa (1838—81) med ämnen
ur Kroatiens historia och samhällsliv, avlöstes av en realism, som
hämtade sina mönster från Frankrike och Ryssland. Den banbrytande
Kvgen Kumvir (1850—1904) fick många efterföljare. Från det
sla-voniska lantlivet hämtades stoff av Josip Kozarac (1858—1906),
som behandlade sociala och
ekonomiska problem, t. ex. i
romanen »Döda kapital», vari
han som ryssen Gljeb
Uspen-skij påvisade bondens
samhörighet med jorden och
jordbrukets betydelse för samhället.
Hos de yngsta novellisterna
röjer sig ett filosoferande drag
med tunn handling, men stark
själsanalys.
Den kanske främste
sydslaviske prosaisten är Sandor
Gja/lski (Ljubomir Babic), f.
1854, som debuterade 1884
med skisser från sin hembygd
nära Agram. Hans berättelser
äro dystra bilder ur det
administrativa, politiska och
litterära livet. Ypperliga äro
hans kulturskildringar i
romanform från den »illyriska»
tiden, och själv av förnäm
börd, känner han grundligt
den gamla ungersk-kroatiska
adelsvärlden, över vilken han har lagt en elegisk slöja, något
erinrande om Turgenevs vemodiga stil. Hade Gjalski-Babic skrivit på
ett av de s. k. kulturspråken, skulle hans namn nu ha varit
europeiskt känt.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
