Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommit till vår tid. [1] Med oliks intensitet synes den
hafva fortgått ända till år 1758 och likasom alla följande
af större betydenhet varit ganska rik på oregelbundna och
orena former. Talrikast skola de typiska frossorna varit
åren 1751, 55 och 58 samt ganska elakartade, med
lethargiska, typhösa m. fl. svårare symtomer. De remittenta
febrarna uppträdde väl under flere af dessa år vid slutet
af somrarna, men mest freqventa och intensiva voro de
likväl åren 1752 och 55. [2]
Radloff [3] uppgifver antalet af döde i frossa på
Åland åren 1749—1774 till 383. Då under denna tid
ingen annan malaria-epidemi än den nämnda synes varit
herrskande, måste dödligheten i denna varit ganska
betydlig. Sannolikt är, att, utom de sistförflutna årens
epidemi, ingen sådan i längd och intensitet kunnat mäta sig
med 1750talets. En sammanställning af 25 år å rad
under en sednare tid, har, med undantag af åren 1811—1836
icke att uppvisa en så hög mortalitetsnummer i frossa
och på sistnämnda tid infalla likväl ej mindre än 3 af de
7 större epidemierna efter år 1749.
Till detta för frossan uppgifna antal får ännu
läggas en icke obetydlig del af de 829 dödsfall, som åren
1749—1774 äro antecknade under rubriken ”hetsig feber”,
då såsom nämndt, de remittenta febrarna icke blifvit
räknade till frossans område, [4] Anmärkningsvärdt litet är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
