- Project Runeberg -  Sekter Lundbergs bröllop. Berättelse ur folklifvet /
37

(1878) [MARC] Author: Maximilian Axelson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ömhetsbetygelse, som han mottog med ungefär samma
belåtenhet, som ett barn visar, då söta mor håller på att
tvätta ansigtet.

“Jag står här och ser åt sta’n, till,“ sade sektern,
när han åter slapp lös, “det är högst märkvärdigt, att inte
skräddaren kommer med mina kläder.“

“Åh, han kommer nog, min gubbe lille; du har ju för
säkerhetens skull bjudit honom med på bröllopet?“

“Det har jag — och han måtte väl i Herrans namn
komma då.“

“Klockan är inte mer än elfva än, och gästerna vänta
vi ju först klockan tre, i fall de komma ens då.“

“Nå ja, det är sant, och då får man väl lof att lugna
sig. Men skall inte du börja på att göra dig i ordning?
Du har ju så mycket att styra om, som inte jag behöfver
tänka på.“

“Ja, farväl nu, min gubbe lille, jag går upp till mig
strax på ögonblicket.“

Dermed skyndade hon med sin portvinsbutelj ur
rummet och uppför trappan till öfra våningen.

“Nå, det var för väl, att hon gick,“ sade sektern, som
nu lemnade sin plats vid fönstret, “jag måste skynda mig
att brygga punschen och är då lika nöjd att hafva henne
med — hon ligger bara med näsan upp i allting.“

Nu gjordes här i en hast upp eld; en stor panna
sattes in i den rymliga eldstaden, arrak och vatten och
citron togos fram, och så började sektern att efter konstens
reglor laborera.

Gubben hade nu tagit af sig rocken och såg rätt
småtreflig ut, der han i skjortärmarne stod lutad öfver pannan
och öste med en stor sked, medan han granskade den gula
vätskan lika uppmärksamt, som alkemisten en gång
beskådade sitt guldpreparat. För att kunna få en lyckad punsch,
är det alldeles nödvändigt att då och då smaka på brygden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:24:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/slundbergs/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free