Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholm—Berlin—Friedrichsruh—Stockholm mars 1945
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man berättade för mig, att tusentals flyktingar
frusit ihjäl tidigare på året. Vintern i Schlesien
och Ostpreussen hade varit mycket sträng.
Det var över huvud taget en säregen
upplevelse att resa i Tyskland i denna krigets sista akt.
Det enda sättet att ta sig fram var att bila;
järnvägstågen gingo mycket oregelbundet, alla
tidtabeller hade slagits sönder, det tog en
oändlig tid att per järnväg komma från en plats till
en annan. Bilfärder voro emellertid ofta förenade
med vissa överraskningar. Såväl det tyska
luftvärnet som det tyska jaktflyget voro under
krigets sista månader så gott som obefintliga, och de
allierade flygarna, som hade fritt spelrum,
besköto alla fordon de anträffade på vägarna. Min
bil var vitmålad och dessutom försedd med en
Röda korsflagga såväl som en svensk flagga. Men
det hjälpte inte stort. De allierade
militärmyndigheterna hade nämligen låtit meddela i
Stockholm, att de på grund av luftkrigets
intensifiering inte kunde ansvara för att beskjutning av
det svenska Röda korsdetachementets fordon
kunde undvikas.
Jag minns en dag i slutet av mars månad, då
jag var på väg från Schönhausen till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
