Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friedrichsruh—Berlin—Hohen-Lüchen—Flensburg—Lübeck 19—24 april
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
senaste dagarna genomfört, men trots det var
stämningen hög bland de norska och danska
fångarna. Visserligen bevakades de alltjämt av
Gestapomän. Visserligen stodo de alltjämt under
tyskt kommando. Men bara det faktum, att de
fått lämna Tyskland bakom sig, gjorde dem lätta
till sinnes. Och den danska maten var något helt
annat än den föda de fått i Tyskland.
»Du gamla, du fria...» — där stodo de, alla
dessa män och kvinnor, som satt sitt liv på spel
för sitt land, och nynnade eller visslade sakta
den svenska nationalsången. Det var, när jag
trädde ut på trappan till sjukhusbaracken, som
jag fick vara med om denna upplevelse, kanske
den mest gripande av alla. Det var en hälsning,
som gick rakt till hjärtat. Alltjämt voro dessa
människor ofria, men de kände, att friheten låg
inom räckhåll. Mer än väl visste de, vad som
skulle hända, om i detta ögonblick den tyska
lägerdisciplinen satte in. De togo risken, de ville
visa sin tacksamhet. De hade inte kunnat göra
det på ett vackrare sätt.
Klockan 3 följande morgon väcktes jag av en
telefonpåringning från Gestapochefen i
Flensburg, som meddelade mig, att Brigadeführer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
