Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friedrichsruh—Berlin—Hohen-Lüchen—Flensburg—Lübeck 19—24 april
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förfaringssättet för en kapitulation av de tyska
stridskrafterna i Danmark och Norge.»
Detta var, sade Himmler, den bittraste dagen i
hans liv.
Vi kommo överens om att jag på snabbast
möjliga sätt skulle återvända till Sverige och
genom Schellenberg ge Himmler besked om
resultatet av hans aktion. Innan jag gick, berörde jag
ytterligare två frågor. Jag sade honom, att
dödsdomarna i Danmark måste upphöra — han måste
själv inse, att de endast resulterade i att
danskarnas glödande hat mot Tyskland och tyskarna
ytterligare ökades. Vidare tog jag upp frågan om
kung Leopolds av Belgien frigivning. I båda
fallen lovade Himmler att villfara min begäran.
Vi lämnade legationsbyggnaden. Det var
omkring halv tre på morgonen. Himmler envisades
med att själv sätta sig vid ratten, när han nu
skulle återvända till ostfronten. Det bar sig inte
bättre än att han vid starten körde rakt in i
det taggtrådsstaket, som omgav villan, och vi
hade ett förfärligt besvär med att få loss bilen.
Legationssekreterare Torsten Brandel och
attachén greve Axel Lewenhaupt, som bevittnade
avfärden, kommo med mig överens om att det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
