- Project Runeberg -  Småländska Kulturbilder /
127

(1925) [MARC] Author: Ewert Wrangel - Tema: Småland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pehr Hörberg, bondemålaren - II. Hörbergs ungdom och utbildningsår

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Pastellmålare bruka sina färgkritor. På nyhyflade bräden och
på trädväggar läto dessa färgor praktisera sig bäst, samt på
gråpapper; men detta kunde jag sällan få. Då jag någon gång
fick skrifpapper, att rita på med penna, så tjente safter af
åtskilliga slags bär mig till färgor, att illuminera mina
teckningar med. Mycken tid, som jag bort använda som vallgosse
i skogen använde jag på rit-griller. Vist tycks i skogarna ej
finnas medel dertill för tomma händer, men lusten hittar alltid
något till sitt ändamål. Furubark tjente mig till rödkrita, och
kol, tagna på svedjeland, gagnade mig till svart; dermed
kunde jag teckna rediga streck nog på tjenliga berghällar.
Jag blef ett åtlöje för Grannarnes vallbarn, ty jag förstod
inte bättre, än gå baklänges, med blurande ögon och hufvudet
på sned, beskåda mitt verk. Svampar, tagna på gamla bokestubbar,
var ett förträffligt ämne i skogen att teckna på, ty
deras undre sida har en hvitaktig färg, och då svampen är
frisk, kan man med en spets, af en liten qvist eller af
furubarr, med lätthet teckna hvad man behagar på den hvita sidan;
ty blott spetsen rörer ytan på svampen, blifva derefter
mörkbruna streck.

På detta sätt idkade jag Målarkonsten, redan ifrån 1753,
och allt till 1762“. —

Under dessa år hade Pehr Hörberg också försökt sig på
träsnidarkonsten. Bland annat utskar han fina käppar och sålde
till bönderna att använda som “kyrkkäppar“. Han snidade också
bilder och utsirade dem med färger. — Rätt snart kom han att
tillverka väggbonader; den första beställningen på en sådan skedde
på julen 1762—63, och den bonaden blev betald med 3 daler smt.

Nu stod hans brinnande håg till att komma i målarlära. Han
hade år 1760 fått följa med en forman till Växjö och där
besökt stadens målarmästare Christ. Zschotzscher, som förklarade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:25:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smalandkul/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free