- Project Runeberg -  Småländska Kulturbilder /
199

(1925) [MARC] Author: Ewert Wrangel - Tema: Småland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den nordiskt nationella riktningen i vår litteratur och dess småländska rötter - II. Adlerbeth den äldre och den yngre

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sådana visas vid Ramsjön. På andra sidan om en leende äng
med en idyllisk bäck reser sig brant ett berg som kallas
Ättestupan. Naturen är på samma gång storslagen som tjusande.
Huskvarnaån rinner ut ur sjön ett kort stycke från inloppet,
och på den av dessa fåror bildade holmen ligger gården. Så
beskrives belägenheten av Adlerbeth i ett “Skald-brev“, för
övrigt naturtroget men ganska prosaiskt:

I skötet av en sjö, vars bölja ej förskräcker
Och ingen ryktbarhet av brutna kölar drar,
Ett grönt och rymligt näs en spetsad udde sträcker,
Uppå vars jämna vall min boning fäste har.
De glada stränders krets, som ögat innesluter,
Bland vikars krökta lopp är strödd med låga tjäll.
Där bygdens glömda folk uti sin vallmar njuter
En levnad, mången gång, framföre purpurn säll.

I denna vackra stilla bygd uppfostrades Jakob Adlerbeth.
Tidigt fångades hans sinne av fädrens minnen. Med iver
studerade han, jämte de gamla sagorna, den rika litteratur om
fornnordisk diktning, som nu såg dagen i Danmark. År 1811,
då Jakob Adlerbeth var 26 år gammal, samma år han
tillsammans med Geijer och andra unga tjänstemän i Stockholm
bildade det Göthiska förbundet, utgav han (anonymt) en
översättning av Snorre Sturlasons s. k. Edda i Nyerups bearbetning,
och året därpå Vaulunders saga efter Oehlenschlägers
romantiska omskrivning. Förstnämnda år utkom också under
Adlerbeths redaktion, men med innehållet väsentligen stammande
från Geijer, första häftet av “Iduna, en skrift för den nordiska
fornålderns älskare“, förbundets årsbok.

Det var enligt Geijers vittnesbörd egentligen Adlerbeth som
hade förtjänsten av att förbundet från en blott sällskapskrets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:25:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smalandkul/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free