Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En lifsuppgift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN LIFSUPPGIFT. \*J
Sålunda förgick vintern. Ändtligen
meddelade Gottfrid sin önskan att resa till Amerika.
I Sverige hade han ingen lust att stanna, skref
han, ty här var idel tvång på alla håll och inga
utsikter för framtiden. Bättre skulle det gå
därute, där man ej hindrades af några fördomar.
Med glädje skulle han vända ryggen åt det
land, där han , icke längre ägde något hem.
Han hade aldrig varit älskad af sina föräldrar,
de skulle nog helst se, att de blefve af med
honom o. s. v.
En penningsumma inlades i ett kuvert och
skickades till honom, men icke en rad medföljde.
Först några dagar efteråt fick modern kännedom
därom. Hon skref då genast, men det var för
sent. Gottfrid var redan på väg, och brefvet
hann honom ej.
Det blef en bedröflig tid. Det gamla
svårmodet tycktes vilja ånyo bemäktiga sig fru
Haglunds sinne, och långa stunder kunde hon
sitta orörlig och stirra framför sig. Det var ej
godt att säga hvad det skulle blifvit af henne,
om hon ej haft en afledare, någon som drog
henne utåt, ifrån försjunkandet i sig själf. När
Oskar leende och jollrande räckte sina små
armar emot henne, då måste hon nödvändigt
taga honom och leka med honom och visa ett
gladt ansikte.
Men när gossen sof och hon satt inne och
Små ljusglimtar. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
