Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bara en obetydlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 SMA LJUSGLIMTAR.
ej tillfälle att på vanligt stockholmsmanér sätta
sig ytterst i banken och i en ständigt växande
rad stiga ut på gången för att låta alla som
ville in gå förbi sig, ej heller att lämna några
platser tomma längst in i bänken och helt
belåten se sina medmänniskor stå på gångarna.
Den bleka skulle säkert icke lyckats tränga
sig fram till någon sittplats, om hon ej haft sin
bänknyckel. Snart satt hon rymligt och
bekvämt i den anvisade bänken. Hon såg sig
om efter den okända, men denna syntes ej till.
Hon hade tydligen icke fått eller sökt någon
af de främsta platserna.
De förhoppningar, som fört den trötta och
betungade till kyrkan denna dag, blefvo ej
svikna. Ett lefvande och kraftigt evangelium
förkunnades, och hennes försmäktande själ
in-drack begärligt nådesanningarna, liksom den
torra jorden regnet från himmelen. En ny kraft
inströmmade i hjärtat, hon kände sig lyft högt
öfver jordens sorger och bekymmer, liksom buren
på örnvingar. Nu kunde hon återvända till sitt
hem och sina plikter och med gladt mod möta
de svårigheter som funnos där.
Folket hade lämnat gångarna och psalmen
var sjungen, då den vänliga damen i
sammetskappan med det dyrbara pälsbrämet stod vid
bänkdörren.
— Jag hoppas, att ni har suttit bra? Åh,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
