du först lämnar dig åt honom till frälsning samt därefter vandrar honom till behag i denna världen. 371. Men ett sådant heligt liv behagar Herren dels för Faderns skull, dels för hans egen skull, dels för din skull, dels för andras skull. Det behagar honom för Faderns skull, emedan det länder Fadern till ära, och ingenting är för Sonen viktigare än Faderns ära. Det behagar honom för hans egen skull, emedan han är helig och därför har en hjärtlig lust i allt det, som är rättfärdigt, heligt och gott; så ock därför att han däri ser en lön för allt, vad han gjort och lidit, såsom vi nu ofta sagt. Det behagar honom för din skull, emedan det tjänar till din glädje och ditt fullkomnande för den eviga härlighet, som han i himmelen har berett dig. Såsom det gläder en fader att se sin son alltmer fullkomnas för det värv, vartill han är bestämd, och det för sonens egen skull, så glädes ock Herren, när han ser de sina fullkomnas alltmer för den himmel, där han berett dem rum. Men det behagar honom äntligen för andras skull, emedan de troendes heliga liv är ett medel att göra hans namn känt och draga andra till honom, varigenom även de bliva saliga. O säg, du som läser detta, säg: kan Herren skåda ned med lust även på dig och ditt verk? 372. Han skall mättas, heter det vidare. Och varigenom skall han mättas? Genom att en gång se jorden full av Guds kunskap, av Guds frid, av godhet och rättfärdighet, samt omkring sin tron skåda en skara, som ingen räkna kan, av alla släkten och folk och tungomål, vilka fullkomligt frälsta från allt ont, lova honom och hans Fader från evighet till evighet. Det är min mat, säger han själv, att jag gör hans vilja, som har sänt mig (Joh. 4). Men hans